Studentmagasinet 1
S TUDENTMAGASINET NR 1-2023 TILLVARON SOM DOKTORA
ND: ”ETT HIMMELSKT HELVETE” Livet som doktorand kan vara fantastiskt, men också alldeles eländigt. En ny bok, sammanställd av bland andra universitetslektor MarieLouise Österlind, tar ett helhetsgrepp om forskarutbildningen och föreslår förändringar som kan ge doktorander runtom i världen en bättre och mycket tryggare tillvaro. Som himmel och helvete. Med dessa ytterligheter beskrivs tillvaron som doktorand i den nya antologin, som fått titeln Doctoral Education as If People Matter. – Jag tycker att det är en bra beskrivning, säger huvudredaktör Marie-Louise Österlind, som också är prodekan och universitetslektor i psykologi vid Högskolan Kristianstad. Hon minns hur hon för några år sedan mötte en handledare, som uppenbarligen tappat tilltron till forskarutbildningarna, och som uttryckte: ”Jag skulle inte rekommendera någon att bli doktorand”. – Jag ser mer optimistiskt på det, men jag tror också att vi behöver lyfta fram problemen och se vad som kan förbättras. Idén att skriva en bok om forskarutbildning och om doktorandernas fröjder och våndor tog form en gråmulen höstdag för tre år sedan. Marie-Louise Österlind befann sig i en stuga på 30 Tjörn tillsammans med vännerna och kollegorna Pam Denicolo och Britt-Mari Apelgren. Alla tre har, på varsitt håll, intresserat sig för arbetsförhållandena inom akademin och de har många gånger vidrört tanken att skriva en artikel tillsammans. Men nu kom de fram till att det skulle bli en bok; en antologi som samlade forskning och tankar om doktoranders villkor i olika delar av världen. – Vi ville ha en spridning, men samtidigt skulle läsarna känna igen sig i problematiken. Några av författarna kändes helt självklart att tillfråga, och de flesta var genast med på noterna. DOKTORANDTIDENS MÖJLIGHETER OCH RISKER Bokens olika kapitel är skrivna av forskare från bland annat England, Sverige, Australien, Portugal, Brasilien och Kina. Alla med det gemensamma målet att forskarutbildningarna ska bli så bra som möjligt. Doktorandtiden har ibland beskrivits som ”ett himmelskt helvete” – något som stämmer överens med Marie-Louise Österlinds egen erfarenhet som doktorand och som fackligt engagerad i SULF, Sveriges universitetslärare och forskare. – Å ena sidan känner man sig priviligierad som får tid och möjlighet att fördjupa sig i sitt forskningsämne. Å andra sidan brottas man ofta med tidspress, bristande egenkontroll och otillräckligt stöd, vilket kan leda till ohälsa och avbrutna studier. När de tog del av de olika kapitel som författarna skrivit, kunde Maria-Louise Österlind och hennes redaktörskollegor se ett mönster, där problemen uppstod på olika plan: systemnivå, mellannivå och individnivå. – Genom att uppmärksamma de tre nivåerna kan vi ta oss en bit framåt. Annars finns det risk att man individualiserar ett problem som egentligen ligger längre upp i strukturen. Ett exempel är den förändring på systemnivå som skett inom akademin de senaste decennierna. Marie-Louise Österlind beskriver hur frihet och kreativitet i många fall bytts ut mot regler och konkurrens i forskarvärlden. Som doktorand förväntas man vara utåtriktad och samverkande, och kunna marknadsföra sig själv och sitt projekt för att skaffa finansiering. Ofta premieras de ämnen som är tydliga och mätbara och passar in i ett redan etablerat rankingsystem, som hämtat inspiration från New Public Management.