Hemma i HSB 1
GRANSKNING expert på WSP som har gjort utredninge
n åt HSB. För att överhuvudtaget ha möjlighet att köpa en bostad tvingas allt fler, enligt Maria Pleiborn, ta blancolån i vad hon kallar skuggbanker – kreditinstitut och factoringbolag som inte har samma restriktioner som banker, och som ger lån med räntor på runt 10–20 procent, ibland ännu högre. Maria Pleiborn. I rapporten har WSP undersökt hur möjligheten ser ut för 20–34-åringar i 21 svenska städer när det gäller köp av en etta på 30 kvadrat. Alla beräkningar utgår från att personen redan betalat 15 procent i kontantinsats – vilket bara det är en omöjlighet för de flesta. Rapporten visar bland annat att: • 18 procent i åldersgruppen har råd att köpa en nyproducerad etta i sin hemkommun. • Svårast att finansiera ett lägenhetsköp är det i Lund. Där har endast 13 procent av alla 20–34-åringar råd att köpa en nyproducerad etta. Lättast är det i Borås, där 33 procent i åldersgruppen klarar att köpa motsvarande bostad. • I Stockholm krävs en månadslön på 33 630 kronor för att finansiera ett köp av en etta på 30 kvadrat. Skillnaderna mellan de 21 undersökta kommunerna är dock stora. Generellt kan man säga att det är svårast i de största kommunerna samt typiska studentstäder och lättare i städer som Borås, Nyköping och Västerås. Något som i första hand beror på två faktorer – bostadspriserna och inkomstnivån. – I utpräglade studentstäder som 44 HEMMA I HSB 2.2019 Så få har råd att köpa en etta I genomsnitt har var femte svensk i åldersgruppen 20–34 år möjlighet att få lån och med egna pengar köpa en etta på 30 kvadrat. Skillnaderna är dock stora mellan olika kommuner – i Lund har bara 13 procent av målgruppen råd att köpa en etta. Beräkningen bygger dessutom på att personerna finansierar 15 procent av köpeskillingen med eget kapital. Lund har sannolikt åldersgruppen i genomsnitt en något lägre inkomstnivå, säger Maria Pleiborn. Det som drabbar unga hårdast är amorteringskraven. Det säger Lars E.O. Svensson, affilierad professor i nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm och tidigare vice riksbankschef. Lars E.O. Svensson. – Amorteringskra93 000 Så många bostäder behöver byggas i år och nästa år, enligt Boverkets beräkningar. Men enligt Boverkets prognos blir det bara drygt hälften så många som byggs per år – 55 000 lägenheter. 2018–2025 behövs 535 000 nya bostäder, enligt Boverkets långtidsprognos. 11 9 2,8 Så många år krävs för att få ihop till kontantinsatsen Utan varken startlån eller avdragsgillt bospar tar det i genomsnitt drygt elva år att spara ihop till 15 procents kontantinsats i de 21 undersökta kommunerna. Med subventionerat bosparande skulle tiden krympa till knappt nio år – och införs startlånet är spartiden nere på 2,8 år. ven är ett tvångssparande som har en lång rad nackdelar, förutom för högavlönade och förmögna. Det finns inget sakligt skäl för amorteringskraven och det var ett stort misstag att införa dem, säger han. Hur kan man då göra det enklare för unga att hyra eller köpa bostad? – Avskaffa amorteringskraven och ta tillbaka de senaste årens onödiga åtstramningar av kreditvillkoren. Enligt mina beräkningar, som avser gruppen 25–29-åringar, har dessa ökat på månadsbetalningen med 6 000 kronor för den som köpt en etta i Stockholm med lån på 85 procent av bostadens värde, säger han och fortsätter: – Den rätta politiken vore att öka utbudet av bostäder, även bostäder med lägre standard. Hyresregleringen (motsatsen till marknadshyror, reds. anm.) har dessutom gjort hyresmarknaden helt dysfunktionell, och regleringen behöver gradvis avvecklas för att öka utbudet av hyresrätter. Bostadsmarknadsexperten Maria Pleiborn riktar kritik mot bankerna, och menar att det är orimligt att de tar höjd för en ränta på 7–8 procent i sina ”kvar-att-leva-på”-kalkyler. – Kalkylerna är mycket märkliga. Unga hushåll kommer mycket säl