Bygdegården 1
Åmåls hemvärnsgård invigdes 1950 och består av en
inredd källare och ett vanligt våningsplan. Foto: Åmåls hemvärnsgård Karolinerna från Åmåls hemvärnsgård medverkar i olika festliga sammanhang. Här vid en stadsfest i Gadebusch, Tyskland, en stad som är Åmåls vänort. Foto: Morgan Torger Från hemvärnsgård till bygdegård till kommunal trygghetspunkt Bygdegårdsrörelsen arbetar aktivt med beredskapsfrågor. En förening som redan sedan tidigare har kunskaper i ämnet är Åmåls Hemvärnsgård med sin bakgrund inom hemvärnet. De har nu blivit en kommunal trygghetspunkt. – Eftersom vi har rötter i hemvärnsrörelsen väcktes vårt intresse för att bli en del av beredskapen nu när den håller på att byggas upp igen. Vi blev inspirerade av Bygdegårdarnas Riksförbunds arbete med kris och beredskap, berättar Göran Karlsson, vice ordförande i föreningen. Fram till 1993 var det en hemvärnsavdelning som skötte gården, men när försvaret rustades ned och centraliserades försvann det statliga stödet och hemvärnsgården blev en allmän samlingslokal. I drygt 30 år har dock huvudverksamheten varit barnverksamhet med kommunen som hyresgäst. – Det var inte så lätt att hyra ut lokalerna när det låg barnprylar och leksaker över allt. Kommunen lämnade lokalerna 2023 så nu håller vi på att bli en mer vanlig bygdegård som lever på ströuthyrningar samt ortens föreningsliv då både Åmåls Fotoklubb och Försvarsutbildarna är fasta hyresgäster, säger Göran. 10 Kommunal trygghetspunkt Åmåls kommun arbetar aktivt med beredskap och har byggt upp en resursgrupp på idag 30 personer och det rekryteras hela tiden fler. – Vi samarbetar med en mängd olika civilsamhällesorganisationer och föreningar inom beredskapen i kommunen. Om det blir en kris eller höjd beredskap klarar vi oss inte med de befintliga resurserna utan alla måste hjälpas åt. Föreningar har olika kunskaper och kompetenser som är viktiga och vi skriver avtal om vad de kan bidra med när behov uppstår, säger Daniel Andersson, säkerhetsstrateg, Åmål kommun. Kommunen och Åmåls hemvärnsgård har även skrivit på ett avtal om att gården ska fungera som trygghetspunkt. – Det innebär att kommunen kan lägga beslag på gården med två timmars varsel och använda den max fem dagar i sträck. Huset kan användas som stabsplats, värmestuga eller liknande i händelse av kris. Avtalet ger föreningen en viss löpande inkomst, förklarar Göran. Göran och Karl-Erik Olsson, ordförande, rekommenderar föreningar som är intresserad av att medverka i kommunens beredskap att kontakta säkerhetssamordnaren på kommunen. – Både Svenska Kyrkan och bygdegårdsrörelsen har lokaler med bra täckning som kan vara lämpliga som trygghetspunkter för till exempel POSOM-grupper som jobbar med psykiskt och socialt omhändertagande, säger Daniel. Militärhistorisk intresse Göran och flera andra i föreningen var aktiva inom hemvärnet, men efter det drog sig tillbaka från Åmål har man, förutom nu krisberedskapen, valt att fokusera på sitt militärhistoriska intresse. Karl-Erik kom med 2011 genom att han delade intresset för militärhistoria. – Vi har en avdelning med karolinska soldater som exercerar vid Hemvärnsgården varje måndag. Förutom tidstypiska uniformer har vi musköter från den tiden och en replika på en kanon, berättar Karl-Erik. Karolinergruppen har sedan starten för cirka 15 år årligen deltagit i olika evenemang, såväl lokalt i Åmål och även utomlands. – Vi har involverat våra damer genom att de har sytt upp tidstypiska kläder och håller folket på säkert avstånd när vi skjuter salut, det fungerar alldeles utmärkt, berättar Karl-Erik. På Åmåls hemvärngård är de både beredda på kriser och höjd beredskap, och på att skjuta salut vid festliga tillfällen. JENNY DAHLERUS