Svensk Vattenkraft 1
Samverkan: Förbered dig och ställ krav! En ansöka
n till domstolen om omprövning ska föregås av en samverkan mellan länsstyrelsen och kraftverksägaren. Om möjligt ska man då komma överens om det underlag som krävs för ansökan. Detta blir inte lätt med tanke på det konfliktladdade klimat som myndigheterna systematiskt byggt upp under snart tio års tid. Som kraftverksägare kan man bl a peka på vad regeringen skrev i sitt beslut om den nationella planen (NAP). Se rutan Regeringens förhållningsorder, som innehåller mycket som myndigheterna måste följa. De juridiskt bindande reglerna om samverkan finns i vattenverksamhetsförordningen (VVF), se den rutan. Där sägs främst att länsstyrelserna är ansvariga för samverkan och att denna syftar till att "sammanställa det underlag som behövs för att ... tillgodose krav på en ansökans innehåll enligt 22 kap. 1 § 4 miljöbalken." De närmare reglerna finns i Havs- och vattenmyndighetens (HaV) Vägledning om samverkan (som inte är juridiskt bindande för myndigheterna). Denna finns på HaV:s hemsida i ett antal delar, på SVAF:s hemsida har vi lagt ut den som ett sammanhållet dokument. För att komma från HaV är den rätt vettig, läs den (utan att svälja allt) och kräv att länsstyrelsen lever upp till vad vägledningen säger. HaV urskiljer fem steg i samverkansprocessen. Inledning diskuterar formerna för kontakter mellan länsstyrelse och verksamhetsutövare. Nulägesbeskrivning, analys och förslag handlar om vilka miljöåtgärder som kan behövas och hur de ska avvägas mot andra samhällsintressen. Det femte steget är redovisning av samverkan och vad den resulterat i. KONTAKTERNA MED LÄNSSTYRELSEN Att du måste förbereda dig på olika sätt har sagts och skrivits förut. Sammanställ uppgifter om din damm och ditt kraftverk. Tänk på att det finns många elsystemnyttor, se vidare längre ner. Hur gammal är dammen och därmed vattenmiljön, hur påverkas denna i dag av dammen och kraftverket (och annat). Vilka andra vattenverksamheter = samhällsintressen påverkas och därmed aktörer som berörs av din verksamhet, se vidare längre ner. Ta hjälp av andra från första början. Slut dig samman med kollegorna i ditt eget och kanske näraliggande vattendrag. Anlita en juridisk konsult, gå samman med andra och använd det uppstartsbidrag på 10 000 kr som du kan få från Vattenkraftens Miljöfond (kontakta fonden innan du gör något!!!). Ta kontakt med handläggaren på fonden, som gärna är med på mötena med länsstyrelsen. Tala också med din regionala förening, vi har nu fått resurspersoner inom dessa som ska vara ett stöd. Se till att länsstyrelsen ordnar ett första möte med alla i prövningsgruppen, först därefter är det läge för platsbesök. NULÄGESBESKRIVNINGEN, VAD SKA INGÅ OCH VEM GÖR VAD Såväl EU:s vattendirektiv (artikel 4.3) som vattenförvaltningsförordningen (VFF, 4 kap 3 §) räknar upp ett tiotal samhällsintressen som ska beaktas i vattenförvaltningen. Också i vattenverksamhetsförordningen (VVF) 27 § finns en sådan uppräkning, se rutan om VVF. HaV har i sin vägledning märkligt nog inte utgått från detta utan lyfter i ett första steg fram vattenmiljön, vattenkraften och kulturmiljön. De andra allmänna intressena ses inte som så viktiga, något som vi inte kan acceptera utan måste argumentera emot. Samhällsintressen som klimateffekter, rekreation (bad, båt, fiske), vattenförsörjning, bevattning, undvika torrläggning eller översvämning måste också tas med i nulägesbeskrivningen. Precis som vattenkraften är de alla beroende av att dammarna finns kvar. Konsekvenserna av tänkbara miljöåtgärder måste analyseras för alla samhällsintressen. Finns inte dessa aspekter med blir de följande stegen analys och förslag inte så meningsfulla. Ansvaret för nulägesbeskrivningen vilar på länsstyrelsen, som har ett tvärsektoriellt uppdrag och där det finns kompetens inom alla de uppräknade områdena. Som HaV framhåller i sin vägledning gäller det för länsstyrelsen att samordna sina enheter internt. Som SVAF ser det gäller det att bryta den maktställning vattenvårdarna tillskansat sig. Saknas kunskap inom ett område är det länsstyrelsens sak att fylla den luckan. Det kan inte vara verksamhetsutövarens uppgift att bidra med underlag där länsstyrelsen har ett ansvar. HaV skriver att "Verksamhetsutövarna behöver under samverkansprocessen bidra med specifik kunskap om sin verksamhet", där ingår den rättsliga grunden för verksamheten, tekniska uppgifter om kraftverket m m. Viktigt är att lyfta fram alla de elsystemnyttor det enskilda kraftverket bidrar med. Energin (kWh), särskilt i södra hälften av Sverige med dess produktionsunderskott och begränsade överföringskapacitet. Effekten (kW) av samma skäl. Nätstabiliteten, som vi alla bidrar till genom rotationsenergin. Reglerförmågan, som vi har och som enkelt kan börja användas på nytt. Elberedskapen, där vi skulle kunna elförsörja kritiska samhällsfunktioner i krislägen i tusentals stora och små samhällen. På dessa punkter gäller det att stå på sig mot de okunniga rapporter som länsstyrelserna gärna lutar sig mot. Stöd för vår linje hittar vi bl a i VVF 27 §, som juridiskt övertrumfar myndigheternas olika anvisningar, se rutan om VVF. ANALYS, FÖRSLAG Dessa två steg i samverkan behandlas mycket kort i HaV:s vägledning, förslag nästa inte alls. Analysen "är att utifrån nulägesbeskrivningen ... [se] ... vilka miljöanpassningar som kan behöva genomföras inom avrinningsområdet och hur de påverkar vattenkraftsverksamheterna och andra intressen än vattenmiljön." Det låter rimligt. Däremot kan vi aldrig acceptera det HaV skriver om att " En utgångspunkt för analysen kan vara de förslag på åtgärder som vattenmyndigheten föreslagit i VISS." VISS saknar förankring i verkligheten, myndigheterna har inte varit ute på fältet och undersökt förhållandena där utan suttit vid sina skrivbord och levt ut sina våta drömmar. SVENSK VATTENKRAFT #3 2021 11