Svensk Vattenkraft 1
verkan på vattenkraftproduktionen kan vara störst
a möjliga hänsyn. Där kunde politiken vara tydligare. Thomas Sandberg gav stöd till det påståendet och uttryckte avslutningsvis en viss frustration över det låsta läget inför omprövningarna och svårigheten till samförstånd i dialogen med myndigheterna. Patrik Engström underströk att samverkansprocesserna är viktiga och bör få en starkare roll. Han underströk även nivån 1,5 TWh som ram för omprövningen. Mer kunskap behövs också. Magnus Olofsson, styrelseledamot SVAF Almedalen: Mer effekt och ökad krisberedskap Fredrik Engström från Vattenfall Vattenkraft beskrev hur vattenkraftens betydelse ökar i takt med vindkraftens variationer där det krävs stora energivolymer och vattenkraftens magasin fortsatt förväntas dominera. Det finns en osäkerhet vad gäller förändrade regler för befintliga stödtjänster som vattenkraften levererat under årtionden men där det kommer nya krav som kan utmana vattenkraften. Att sia om flexibilitet på olika tidsskalor blir svårare och svårare menar Fredrik. Susanne Öhrvall från Skellefteå Kraft beskrev vattenkraftens betydelse för Sverige och det egna bolaget. Vattenkraftens betydelse ökar genom att den kan gå in när vindkraft och solel inte levererar. Skellefteå Kraft vill öka effekten och potentialen är 3400 MW i de tio största elproducerande älvarna. Så utbyggnadspotential finns. Vattenkraften kan bli det stora gröna batteriet i framtiden enligt Susanne. Och vi kan bygga där vi har produktion idag. Skellefteå Kraft bygger ut effekten redan nu och mer kommer. Det är dock inte lätt att räkna hem investeringarna men vi tror på behovet i framtiden framhöll Susanne avslutningsvis. Thomas Sandberg tackade och kommenterade genom att nämna potentialen för den småskaliga vattenkraftens effektutbyggnad – som dessutom till stor del finns i södra Sverige. Den småskaliga vattenkraften är underutbyggd vilket ger möjligheten att fördubbla elproduktionen. Idag spills mycket vatten under vinterns höglasttid framhöll Thomas. Regleringspotentialen är därtill ofta betydande. En annan viktig potential är möjligheten till ödrift, menade Thomas Sandberg med hänvisning till elberedskapen. Den småskaliga vattenkraften kan bidra till att försörja samhällskritisk infrastruktur genom närheten till elanvändarna. Panelen kommenterade där riksdagsledamoten Patrik Engström (S) underströk vattenkraftens förmåga och fördelar i vårt energisystem. Ödrift och redundans är något som är viktigt i relation till den ökade sårbarheten som elektrifieringen i sig innebär där vattenkraften är alldeles förträfflig enligt Patrik. Riksdagsledamoten Rickard Nordin (C) pekade på att vi har en energiöverenskommelse som ger möjligheter till både effekthöjningar och miljöanpassningar. Rickard ser risker för åtgärder som gör att vattenkraftens förmåga minskar vad gäller exempelvis flexibilitet. Klassning som kraftigt modifierat vatten och undantaget mindre strängt kvalitetskrav är viktigt både för småskalig och storskalig vattenkraft framhöll Rickard. När regeringen inte agerar får riksdagen göra det sa Rickard. Sårbarhet är dessutom en viktig fråga menade Rickard med hänvisning till betalningsproblemen som Coop hade under sommaren. Generaldirektören Lotta Medelius-Bredhe beskrev Svenska kraftnäts stödtjänstmarknad, som går från några hundra miljoner till flera miljarder per år genom ökningen i den väderberoende elproduktionen (vind och sol). Där är vattenkraften central. Lotta beskrev elberedskapsarbetet och de medel som finns för att stödja detta arbete genom elberedskapsavgiften. Elberedskapen är en del av totalförsvarsplaneringen där Svenska kraftnät har lämnat in sin syn på den hotbild som myndigheten är satt att hantera. I takt med elektrifiering och digitalisering ökar sårbarheten menar Lotta. Thomas Sandberg tackade och frågade om myndigheten har planer på att sänka eller ta bort den effektgräns på 10 megawatt som finns i föreskrifterna för elberedskap. Lotta svarade att det pågår ett arbete som utgår från behoven och ett förslag ska tas fram. Åsa Pettersson från Energiföretagen beskrev arbete med scenarier för elanvändningen som pekar på en kraftigt ökad efterfrågan. Vattenkraftens betydelse ökar och beredskapsfrågan blir alltmer betydelsefull. Energiföretagen Sverige står bakom det utskottsinitiativ som Rickard Nordin nämnde om sade Åsa. Susanne Öhrvall menade att omprövningarna ligger nära i tid och där det är viktigt att åtgärder görs där de gör mest nytta. Rickard Nordin menade att helhetsbilden saknas där vattenkraften behövs för att få in mer vind och sol i systemet. Vilket i sin tur är en förutsättning för de stora industrisatsningarna typ fossilfritt stål. Åsa Pettersson gav stöd i resonemanget och tydligheten blir ordet här när vi står inför en fördubbling av elanvändningen. Politiken måste en gång för alla bestämma sig för att aktörer ska våga investera menade Åsa. Omställningen måste möjliggöras. Åsa gav förhoppningar om att Elektrifieringsstrategin ska ge en del nycklar. Vi behöver alla bidra med mycket kunskap enligt Åsa. Thomas Sandberg sammanfattade att vi ser en ökad elektrifiering och vi ser en risk för ökad sårbarhet och ställde frågan om vad politiken, myndigheter och branschen kan göra? Vad kan göras från olika håll för att möta den nödvändighet som finns i att öka beredskapen? Fredrik Engström menade att det är viktigt att vi har lika villkor där vattenkraften får bidra. Rickard Nordin framhöll att vi alla vill realisera effekthöjningar och beredskap men det kan ge konsekvenser för lokal miljö och där behöver vi göra ett vägval. De vattenvårdande myndigheterna lyfter fram sådant som vandrande fisk framför nyttorna med vattenkraften. Osäkerheten gör det svårt för verksamhetsutövarna enligt Rickard Nordin. Det blir lätt intressen som står emot varandra menade Patrik Engström. Säkerhetsperspektiven, och därmed frågan om redundans, måste verkligen lyftas fram i ljuset så att de väger lika tungt som miljöintressena. Vi måste vara realister sade Patrik efter att ha nämnt att han gärna flugfiskar. Magnus Olofsson, styrelseledamot SVAF SVENSK VATTENKRAFT #3 2021 19