Svensk Vattenkraft 1
Myndigheterna använder också vattendragens konnek
tivitet och hydromorfologi som slagträn mot den småskaliga vattenkraften. Inget av dem vilar på några vetenskapliga grunder utan bygger snarare på antagande och bedömningar. Det kan knappast vara så att ett lågt, långsluttande dämme kan utgöra ett vandringshinder när det under flera århundraden pågått fiskvandring över och förbi det. Orsaken till den minskade migrationen står sannolikt att finna i den ökade kemikaliekoncentration som skett i haven under det senaste halvseklet. Man kan ju inte förvänta sig att fler laxar och havsöringar ska vandra upp i vattensystemen än vad som kommer in från havet. Vattenmyndigheteran finner det naturligtvis bekvämt att skuldbelägga ägarna till de små vattenkraftverken. I ett Aktuellt-inslag 2021-0519 togs den minskade laxpopulationen upp. Statens Veterinärmedicinska Anstalt har tidigare kommit fram till att laxens försämrade kondition och ökad dödlighet (av svampangrepp) troligen beror på brist av B-vitaminet Tiamin. Statens Lantbruksuniversitet har vid undersökningar kommit fram till att laxen genomgått genetiska förändringar, bl.a. försämrad motståndskraft. Man antog att anledningen till förändringarna var att man föder upp så mycket lax (5 miljoner individer) som placeras ut i Östersjön, vilket utgör en kompensation för förluster orsakade av vattenkraften. Åter igen får vattenkraften klä skott för andras misslyckanden. SMÅSKALIGA VATTENKRAFTENS SAMHÄLLSNYTTOR ELPRODUKTION Något som vattenmyndigheterna aktar sig noga från att närmare penetrera är de många samhällsnyttor som den småskaliga vattenkraften levererar. Själva elproduktionen kallar man för ”försumbar ” och vill bara se den på årsbasis och ur ett nationellt perspektiv. De facto är det ju så att vikten av elproduktionen från den småskaliga vattenkraften ökar med avståndet från Norrlandsälvarna. En annan fördel med den småskaliga produktionen är att den i huvudsak sker vinterhalvåret då den väderberoende produktionen är som sämst. Istället för att stänga ner de små kraftverken borde man modernisera dem och se dem som ett komplement i 8 SVENSK VATTENKRAFT #3 2021 produktionen under vinterhalvåret. Vattenmyndigheterna ser tydligen en fördel i att lägga ner den småskaliga vattenkraften, för att under de kallaste vinterdagarna täcka elbristen genom att starta upp oljekraftverk eller köpa in fossilproducerad el utifrån. Mitt eget landskap, Skåne, är i ett skriande behov av el. Företag vågar inte investera i landskapet på grund av risken att stå utan energi, men också för försämrade konkurrensmöjligheter på grund av högre elpriser. GRUNDVATTENFRÄMJANDE Det råder inget tvivel om att ytvattensänkningar (t.ex. utrivning av dammar) också orsakar en sänkning av det snabbreagerande grundvattnet i närområdet (2). På landsbygden, där många orter saknar kommunalt vatten och avlopp, innebär det ofta att grävda brunnar sinar. Rivningen av dammen vid Stendalsmöllan orsakade att två dricksvattenbrunnar, i dammens närhet, sinade. Stockholm Water Prize delades år 2015 ut till en indier som låtit anlägga 11 000 smådammar i Rajastahn för att fördröja vattnet från monsunregnen, så att det istället för att ohejdat rinna ut i havet bromsades upp och bildade grundvatten. I Sverige har vi mer än 1900 dammar vid de mindre kraftverken som fungerar likadant, samtidigt som det också produceras den renaste el som går att åstadkomma. Här vill myndigheter riva ut dammarna och istället anlägga nya våtmarker, som ersättning för dem som går förlorade vid utrivningarna. ÖVERSVÄMNINGSSKYDD Dämmens förmåga att minska översvämningsrisker får ses som ytterligare en samhällsnytta. Kristianstad är Sveriges lägst liggande tätort i förhållande till havsnivån (mer än 2 m. under). Som ett sätt att möta framtida klimatförändringar, med bl.a. höjda havsnivåer, invallar man hela staden, vilket utgör en trygghetsåtgärd för dess innevånare. Myndigheten för samhällsskydd och Beredskap har gjort en kartering längs Helgeå som en hjälp vid insatser i framtida klimatförändringar (3). I beräkningarna ingår också den avbördningsförmåga som dämmen i Vramsån har. Lst. Skåne lät år 2018 riva ett av dessa dämmen vilket gjort att tillförlitligheten till beräkningarna försämrats, men också att tryggheten för stadens innevånare minskat. UTTORKNING. Dammarnas vattenreservoarer förhindrar uttorkning uppströms. I spåren av utrivna dammar har på flera ställen, långa sträckor under lång tid på sensomrar och tidiga höstar, varit helt torrlagda. Vattenmyndigheter ursäktar sig med att det inte spelar så stor roll för vattendragen återhämtar sig när vi kommer in i en mer nederbördsrik årstid. Vad hände med allt det marina livet när det blev instängt i kvarvarande vattensamlingar? Blev de inte offer för predatorer eller dog i allt för varmt vatten? NATURA 2000-OMRÅDE. I Natura 2000-områden krävs normalt tillstånd för vattenverksamheter, men inte för dem som funnits före år 2001. Enligt kommissionens tillkännagivande om förvaltning av områdena heter det beträffande ickeförsämringskravet; ”Medlemsstaterna skall i de särskilda bevarandeområdena vidta lämpliga åtgärder för att förhindra försämring av livsmiljöerna och habitaten för arterna samt störningar av de arter för vilka områdena har utsetts, om sådana störningar kan ha betydande konsekvenser för målen med detta direktiv”. Man får uppfattningen att så fort det finns småskalig vattenkraft uppstår störningar som får betydande konsekvenser för de arter som området ska skydda. Detta även om just aktuell verksamhet ger strömförhållanden, som sedan lång tid tillbaka, skapat rätt förutsättningar för arten att etablera sig. Är utrivning av dammar alltid av godo för arter, eller kan utrivningen, som i fallet med ålen, skapa störningar som får betydande konsekvenser för den skyddsvärda arten? Myndigheterna talar ofta om kunskapsbrist om limniska arter och vattenmiljöer men också om landskapets vattenhushållande förmåga (4). Man talar också om att framtida insatser bör fokusera på att förbättra kunskapsläget inom dessa områden. Har vattenmyndigheterna på denna korta tid inhämtat nödiga kunskaper på dessa områden? Eller är det så att deras krav på åtgärder snarare är en chansning som kan ge sådana störningar att det får betydande konsekvenser för områdets arter? Istället för att påskynda åtgärder i