Energigas 1
Grönt nav. Gävle hamn ska bli ett ”grönt logistik
nav” som bland annat erbjuder transportörer att välja fossilfria vägtransporter ut från hamnen. FOTO: GÄVLE HAMN › av transporter och deras koppling till energisystem, säger Linda Astner, hållbarhetschef hos Gävle hamn. Infångning av koldioxid Hon visar en karta över hamnen som åskådliggör olika föreslagna lösningar. Till exempel har ett företag arrendeavtal för att bygga elektrolysör och vätgastankstation för tung trafik i hamnen. En förstudie pågår också om att etablera en terminal för infångning och lagring av koldioxid, CCS, från Gävle Energi och industrier i närområdet. Ett digitalt kösystem för fartygen används redan. Appen kallad Port Activity App hjälper bland annat till att optimera tiden i hamnen, vilket minskar fartygens bränsleförbrukning och utsläpp. – En hel del av vår egen verksamhet är fossilfri, exempelvis går bogserbåtarna på HVO. Ambitionen är att all verksamhet i hamnen ska bli fossilfri. I det längre perspektivet vill vi ”Många tunga, långväga transporter passerar här. För dem kommer vätgas troligen att spela en betydande roll. ” Linda Astner, hållbarhetschef Gävle hamn även bli delvis självförsörjande på förnybar el, säger Linda Astner. Lager för vätgas Liksom andra hamnar vill Gävle hamn satsa på mer elektrifiering, exempelvis ge fartyg möjlighet till elanslutning vid kajen. Att skapa energilager, exempelvis för vätgas, och arbeta med smarta energisystem för att kapa effekttoppar finns också på agendan. – Många tunga, långväga transporter passerar här, bland annat till skogs, pappers och stålindustrier. För dem kommer vätgas troligen att spela en betydande roll, säger Linda Astner. Stor skuta att vända Skutan som behöver vändas i omställningen mot fossilfritt är stor, med många inblandade. För Maserfrakt handlar det bland annat om att få med 300 åkerier i utvecklingen. Det kan vara svårt, men Per Bondemark har sett positiva tendenser på senare tid. – Förr var fler konservativa gällande fordon och bränslen. Men de två senaste åren har det skett en förändring. Många inser att fossilfritt efterfrågas av kunderna. Alldeles före sommaren kom delägare med förslag om att investera i batterifordon. Det är jättekul, säger han. MARIE GRANMAR Allt fler tunga transporter drivs med flytande fordonsgas – Det är många åkerier som har sökt och n I dag rullar ungefär 500 svenskregistrerade, tunga lastbilar drivna av flytande fordonsgas på våra vägar. Dessutom finns cirka 1 000 tunga lastbilar som drivs av komprimerad fordonsgas. Efterfrågan på flytande biogas, LBG, har ökat rejält under de senaste två åren. Under 2021 var 65 procent av den sålda flytande fordonsgasen LBG. Biogas utgjorde också förra året 96 procent av den sålda komprimerade fordonsgasen. beviljats investeringsstöd via Klimatklivet eller Klimatpremien, så antalet gasdrivna bilar kommer att öka framöver. Tyvärr är leveranstiderna långa i sviterna av pandemin, men det gäller ju alla lastbilar, säger Johan Laurell, ansvarig för vägtransporter och sjöfart hos Energigas Sverige samt projektledare för Drive LBG. Initiativet Drive LBG har hittills gett stöd till 189 tunga lastbilar som tankar flytande biogas. Tre produktionsanläggningar har också fått stöd från Energimyndigheten via Drive LBG. I dag finns 29 tankstationer för flytande fordonsgas i Sverige. – Jag ser det som fullt realistiskt att minst tio procent av hela flottan tunga lastbilar kan drivas med biogas om åtta till tio år. Det skulle innebära att i alla fall runt 8 000 tunga lastbilar då skulle drivas med biogas varav 2 000 till 3 000 av dessa på LBG, säger Johan Laurell. 26 ENERGIGAS NR 3 2022