Energigas 1
I korthet i tanken Trelleborg vill satsa storskal
igt på vätgas n Möjligheterna att producera vätgas i stor skala i Trelleborg med avsättning för industri, för ammoniakproduktion eller för export är mycket goda, visar en förstudie beställd av Trelleborgs Energi. Detta under förutsättning att planerna för havsbaserad vindkraft i södra Östersjön går i lås. Störst potential är avsättning till industrin längs västra Skåne, inklusive en pipeline till Danmark och Tyskland. Ett annat spår är att kombinera vätgasproduktion med produktion av ammoniak, som används för att tillverka gödsel. Även restvärmen, en biprodukt, kan användas. En förutsättning för grön storskalig vätgasproduktion är dock tillgången på förnybar el. – Nu gäller det att de vindkraftsparker som planeras ute till havs kommer till stånd snarast, så att vi kan komma i gång med produktionen av grön vätgas, säger Magnus Sahlin, vd för Trelleborgs Energi. Läs mer: inspiration.trelleborg.se/ wp-content/uploads/ sites/3/2022/06/220628_ forstudierapport_h2_trelleborg.pdf flygkroppen, vid vingarna eller bakom kabinen. FOTO: AIRBUS ozon. Hur stor klimatpåverkan från dessa utsläpp är, är svårt att beräkna. Utveckling pågår för att utveckla motorerna så att utsläppen av kväveoxider minskar. Det görs också studier om hur molnbildningen från planen ska minskas. – Man måste ta hänsyn till osäkerheten. Det är ett fundamentalt problem om det visar sig att vätgas är lika illa för klimatet som flygfotogen. Vi letar efter sätt att göra flyget hållbart. Det är rimligt att jobba på olika tekniker där det finns förhoppningar om mindre utsläpp. Bio bränslen, elektrobränslen och vätgas är lovande, men alla har problem, säger Anders Lundbladh. SIV ENGELMARK CEDERBORG t FAKTA n Vätgas är en av flera energibärare som utvecklas för att ersätta flyg fotogen. Batterier fungerar för korta flygresor på några tiotal mil. Vätgas i bränsleceller ger lite längre räckvidd. Vätgas i förbrännings motor ger ytterligare räckvidd, upp till medeldistans. n För riktigt långa sträckor krävs troligen biobränslen eller så kallade elektrobränslen, som bildas med hjälp av el, vatten och koldioxid. Konvertering till vätgasdrift utreds n Rederiet Ektank vill konvertera ett av sina fartyg till vätgasdrift med bränsleceller. Rederiet deltar i vätgasprojektet HyEkotank tillsammans med flera samarbetspartner för att utreda möjligheten att eftermontera bränsleceller med lagring av komprimerad eller flytande vätgas på något av sin fartyg EkStream eller EkRiver, byggda under 2018. Visionen är ett vätgasdrivet tankfartyg med nollutsläpp i hamn och som kommer att kunna leverera en minskning med upp till 100 procent av växthusgasutsläppen till sjöss. Konceptet skulle kunna bli det första i sitt slag inom sjöfarten, enligt ett pressmeddelande. Forskare sprider kunskap om biogas n En omfattande rapport från IEA Bioenergy belyser a nvändningen av biogas i transportsektorn. Enligt rapporten behövs flera lösningar för omställningen. – En förhoppning med rapporten är att bidra till breddad kunskap om biogaslösningar, och alternativ/komplement till dem. Biogaslösningar är multifunktionella. De bidrar inte bara med miljöanpassat bränsle utan kan också för bättra jordbruket och samhällets näringshantering, avfallshantering, energisäkerhet, etcetera, säger Jonas Ammenberg, forsknings ledare vid Biogas Research Center i Linköping, som ingår i den internationella arbetsgruppen bakom rapporten. Läs mer: www.ieabioenergy.com/wp-content/uploads/2022/03/IEA_transport_T37_END_HIGH.pdf Jonas Ammenberg Vätgasens roll i elsystemet analyseras n Hur påverkar en storskalig vätgasproduktion elsystemet? Det analyseras i en ny rapport från Ingenjörsvetenskapsakademin, Iva. Rapporten ”Vätgas och dess roll i elsystemet” går igenom hur elsystemet kan påverkas av elektrolysbaserad vätgasproduktion. Vätgasen förväntas främst användas som insatsvara i industrin och som bränsle för tung trafik där direktelektrifiering blir för kostsamt eller tekniskt svårt. Rapportens fokus är förutsättningarna för vätgasens roll fram till 2030, men med utblick mot 2045 då Sverige ska ha nettonollutsläpp av växthusgaser. Att vissa tekniska lösningar inte är konkurrenskraftiga fram till 2030 betyder inte att dessa kan uteslutas på längre sikt, enligt rapporten. Läs mer: www.iva.se/globalassets/bilder/projekt/vatgasprojektet/202205iva-vatgasprojektet-syntesrapport-m.pdf ENERGIGAS NR 3 2022 29