Nordens Tidning 1
påverkar inte utfallet arbetet. I debatten framko
mmer att Aron Emilsson (SD) önskar sig en nordisk kulturkanon. Han anser att det offentligas uppgift är att lyfta fram det som är unikt med Norden för dem som flyttar hit. Han menar att det är en trygghet att ge dem en förståelse av den nordiska identiteten. Peter Johnsson (S) vill inte ha det. – Det är som att de som kommer hit får ett regelverk. Så här är det i Norden. Norden skapas här och nu av oss som bor här. Ulrika Holmgaard ser svårigheter med en nordisk kulturkanon. – Jag tror det är svårt att enas om någonting som vi skulle vara nöjda med, säger hon. Nordiska rådets kulturpriser kan ses som en nordisk kulturstämpel. Ulrika Holmgaard har reagerat på vilka det är som sitter i bedömningskommittéerna. – Där är det ju verkligen inte mångegentligen önskar sig. Det mångkulturella kan användas väldigt diffust. Hon ger som exempel när en persisk världsstjärna kommer till Sverige och uppträder för utsålda hus. – Det kommer en stor publik. Men vilka är det som är i publiken? Hon menar att det blir parallella spår. – Jag kan inte se var vi möts någonstans. De två politikerna i debatten, Aron Emilsson (SD) och Peter Johnsson (S) sitter båda i kulturutskottet i svenska riksdagen och i utskottet för kunskap och kultur i Norden. – På nordisk nivå är vi ju oftast överens, säger Aron Emilsson (SD). Peter Johnsson (S) håller inte med. Han menar att det ser ut som man är mer eniga än man är, på grund av att beslut fattas i konsensus i Nordiska rådet. – Jag önskar att det inte vore konsensus. Då skulle det bli lite mer stuns i fald. Vi måste se över hur vi har byggt våra strukturer. Vilka bjuder vi själva in? Kulturanalys Norden undersöker hur det ser ut med representationen vid de statligt finansierade institutionerna i Norden. Resultatet är än så länge bara preliminärt, men vissa saker är redan tydligt. – Det som är så slående är att situationen är så lika över Norden, säger statistiker Erik Peurell. I hela Norden syns följande mönster: andelen med utländsk bakgrund ökar i kulturlivet men inte i lika hög grad som i samhället i stort. Det finns en överrepresentation i kulturlivet bland människor från andra nordiska länder och andra västländer, medan det är en underrepresentation i grupper från Asien, Afrika och Latinamerika. En sak som sticker ut är överrepresentationen i symfoniorkestrar. – Vi tror att det handlar mer om att det finns en internationell arbetsmarknad, än att det handlar om integration, säger Erik Peurell. Kulturanalys Norden vill gå vidare och se vilka mönster som styr rekryteringen. Kulturanalys Norden arbetar på uppdrag Ulrika Holmgaard. av Nordiska ministerrådet. Aron Emilsson (SD) är tveksam till kartläggningen. Han ser en risk i att undersöka härkomst, snarare än vilka verktyg och nycklar som finns för att säkra kompetens. Moderatorn Kerstin Brunnberg påpekar att detta ju redan sker med inhemska minoriteter att man försäkrar sig om att de har ett utrymme i kulturen. Aron Emilsson svarar att för inhemska erkända minoriteter finns ett uttalat ansvar, exempelvis när det gäller den samiska kulturen. I övrigt tycker han att det är problematiskt att intressera sig för etnisk härkomst. – Man ska inte titta på attribut som man inte kan påverka själv. Då är det bättre att titta på kompetensen. Ulrika Holmgaard menar däremot att det finns mycket som går att göra för att flera med utländsk bakgrund ska komma in i det existerande kulturlivet. – Det är en stor fara med att bara leta personal i sin egen korridor. Hon anser att kulturinstitutioner som exempelvis Dramaten skulle kunna vara mycket mera våghalsiga. – Det går att göra mycket. Det handlar inte bara om de som står på scen utan även dem som står bakom. Samtidigt påpekar hon att det är viktigt att diskutera hur vi ser på kulturen. – Det har blivit allt mer fokus på vad kulturen kan användas till och allt mindre intresse för kulturens inneboende värde. TexT: lOuiSe herTzBerg FOTO: BenJaMin SuOMela/nOrden.Org nordens tidning nr 4 | 2017 15 FOTO: cOPyrighT PaTrik Miller