Fokus Placeringar Vinsterna visar vägen
Fokus Placeringar Fondförvaltarnas spaningar inför
2023
Fokus Placeringar När blir småbolagsaktier heta ig
en?
Fokus Placeringar Ägaransvar i praktiken
Fokus Placeringar Är sparande på ISK fortfarande l
önsamt?
Fokus Placeringar Det blir sällan som man tänkt si
g KRÖNIKA CHRISTINA NYMAN, CHEFSEKONOM, HANDELSBANKEN Det blir sällan som man tänkt sig I nför förra årsskiftet avslutade jag min årskrönika hoppfullt som sig bör inför ett nytt år. ”Jag hoppas att jag om ett år kommer att skriva om 18 den gröna omställningen som skapar många nya jobb och möjligheter, med inflationen tillbaka där den borde vara i bakgrunden.” Nu blir det ju sällan som man tänkt sig. Istället för att vara i bakgrunden är inflationen på allas läppar. Så låt oss prata inflation, något som det är många år sedan någon annan än centralbanker bekymrade sig över (och de oroade sig snarare för obefintlig inflation). Men 2022 är året då inflationsspöket kom tillbaka. Inflation gör oss fattigare, ökar osäkerheten och gör det svårare att fatta ekonomiska beslut, inflation är bäst när den är låg och stabil. Hur kunde det bli så här? En del hävdar att det helt beror på att centralbankerna ”tryckte pengar” under pandemin, andra att detta snarare är en utbuds och energichock. Min syn är att det är kombinationen Christina Nyman som är boven i dramat. Den samlade ekonomiska politiken och speciellt stora finanspolitiska stöd till hushåll i USA har bidragit genom att trycka upp efterfrågan, medan efterverkningarna från pandemin hållit tillbaka tillgången på både arbetskraft och varor. Till det ska läggas kriget i Ukraina som ytterligare bidragit till brist på varor och förstärkt energikrisen. Det är alltså en klassisk obalans där efterfrågan överstiger utbudet, vilket enligt skolboken ska leda till högre priser då vi är beredda att betala mer för något som är svårt att få tag på. H ur kan då centralbankerna påverka denna obalans? De har svårt att påverka tillgången på varor och tjänster. Men de kan påverka efterfrågan, och därmed inflationen. Och deras verktyg är räntan. Så centralbanker höjer nu styrräntorna i snabb takt för att dämpa den ekonomiska aktiviteten och den allmänna efterfrågan på varor och tjänster. Tyvärr betyder det här att vi är på väg in i en lågkonjunktur. Och det kommer vara fortsatt stort fokus på inflationen även 2023. Om vi ser förbi lågkonjunkturen, vilka frågor kan då vara i fokus nästa år? En gissning är att en blir hur hög räntan och inflationen bör vara på lite sikt. Ska S man räkna med att vi åter går in i en lågränteperiod eller kommer det nya normala se annorlunda ut? Min nuvarande bedömning är att ett ökat investeringsbehov (på till exempel försvar, energiomställning och fler produktionsanläggningar på hemmaplan) kommer medföra lite högre räntenivå framåt. En annan nära kopplad trend är hur energiförsörjningen ska se ut, och vilka risker som finns kopplade till denna. En tredje är ökat fokus på S:et i ESG, bland annat hur pandemin och inflationskrisen påverkar ojämlikhet, fattigdom och polarisering. Och sist men inte minst på finansiella obalanser och risker i en miljö med hög skuldsättning och höga räntor. å det saknas inte utmaningar, och möjligheter. 2023 kommer nog bli ett tufft år, framförallt till en början. Men om vi tar oss igenom det här och centralbankerna lyckas få ner inflationen så finns förhoppningar om att 2023 kan avslutas bättre än det börjar, och att vi kan börja se ljuset i tunneln. Och jag hoppas att 2023 blir året då den gröna omställningen tar fart på riktigt. Men framförallt hoppas jag att det fruktansvärda kriget ska ta slut och att människorna i Ukraina ska kunna komma tillbaka till ett liv med positiva framtidsutsikter. n
Fokus Placeringar Defensiva kvalitetsbolag i fokus
Fokus Placeringar Boktips