Nordisk Energi 1
Avdelningen för solcellsteknik tillverkar materia
l och solceller i Ångströms renrum (MSL), både i egen utrustning och i MSL- utrustning. Foto: Uppsala universitet/Mats Kamsten europeiska forskningsprojekt med fokus på utvecklandet av nya solceller, och bidragit med sin kunskap om bakkontakter, ljus absorberande material, buffertskikt, transparenta ledare och modulteknik. – EU-projekt som innehåller både forskning och innovation har vanligtvis upp till 15 projektpartners från både akademin och näringslivet, där man bygger ett konsortium utifrån ett gemensamt mål och med olika typer av uppgifter. – Vi utbildar och nyttjar varandras kunskap, vilket gör att innovationen går mycket fortare. Projekten, som varar mellan 3 och 4 år, leder ibland till nya eller andra projekt. Genom sin medverkan i olika EU-projekt har avdelningen för solcellsteknik byggt 74 upp ett stort nätverk av projektpartners i Europa, bland annat forskningsorganisationen International Iberian Nanotechnology Laboratory (INL) i Braga som studerar nanoelektronik och materialvetenskap på nanoskala. – Vi delar ett intresse för ultratunna solceller, som utgör mindre än en hundradel av tjockleken av en vanlig kisel-solcell, och har varit involverade i flera projekt tillsammans. Nyttjar reflekterat ljus INL och avdelningen för solcellsteknik är delaktiga i Horizon Europe-projektet Hi-BITS, som startade 2023, där syftet är att främja tunnfilmstillverkning genom högre effektivitet, lägre materialförbrukning, kortare och välkontrollerade processer, bättre modulteknologier och nya tillämpningar. Projektet har bland annat fokuserat på utvecklandet av bifaciala, det vill säga dubbelsidiga, tunnfilmssolceller i glas, där även reflekterat ljus på baksidan av solcellerna kan nyttjandegöras. – Med sin dubbelsidighet kan solcellerna nyttjas i samband med jordbruksproduktion samtidigt som antalet kWh per år ökar. Solcellerna består av olika skikt, och har skickats runt mellan olika forskningsinstitut i Europa, säger Marika Edoff. – I Uppsala har vi testat den reflekterande struktur vid bakkontakten som INL har tagit fram, genom att belägga dem med resten av solcellsskikten. Andra projektpartners har tittat på framkontakten. Nordisk Energi 3 2026