WE 1
TEMA: INDUSTRIELL AI | 2:2018 VÄRLDENS FÖRSTA SMA
RTA STÅL TEXT: EWA ARVE FOTO: SSAB E tt av företagen som ingår i forskningsprojektet Smart-Steel är SSAB. Med Smart-Steel 1.0 har SSAB kommit ett steg närmare visionen om att ha all data om stålet tillgänglig i molnet. Företagets mål är ett »Internet of Materials«, där kunderna kan följa stålet hela vägen från stålverket till slutprodukten. Inledningsvis samarbetar SSAB med företag och organisationer, såsom Sandvik Materials Technology, Swerea KIMAB, IBM, Siemens, Umeå universitet, RISE och FindIT. Senare i processen kan nya samarbetspartner bli aktuella. »Vi ser att det enda sättet att utveckla den här idén är genom ’co-creation’. Vi anser att det är smart att samarbeta och att alla inblandade vinner på det. Därför är vi fortsatt intresserade av att komma i kontakt med ytterligare samarbetspartners. Vi har precis börjat förstå hur SSAB SmartSteel kan påverka alla i värdekedjan och slutligen även samhället vi lever i«, säger SSAB:s FoU-chef Eva Petursson. Ökad spårbarhet Hela idén med SmartSteel bygger på kontinuerlig utveckling. På längre sikt kommer SmartSteel att vara en del av en plattform, där olika aktörer kan dela data och lösa problem tillsammans. Omvandlingen påminner om spridningen av fabriksautomation under de senaste årtiondena. Skillnaden nu är att det sker över fabriksgränserna och ofta digitalt. »Ju mer information och data som finns tillgängligt för utveckling-, tillverkning och användning, desto mer optimerat blir materialutnyttjandet. Med möjligheten att följa varje enskild enhet och förutsäga livslängd kan vi förhindra onödiga haverier och använda varje produkt fullt ut«, säger Eva Petursson. Med en SmartSteel-app kan SSAB:s kunder identifiera produkter, undersöka materialegenskaper, hämta materialcertifikat och göra reklamationer. Varje länk i produktionskedjan kan sedan använda och bygga vidare på informationen. Produkten märks på stålverket och data laddas upp till en molntjänst. Tunnplåtspaket skannas med streckkoder och stålplåtar skannas genom plåtnumret. »Spårbarhet och automatiserad dokumentation är de mest uppenbara fördelarna för våra kunder. Att slippa mappar och pdf-bilagor är förstås en bra början, men det verkliga värdet ligger i samarbets-nätverken«, säger Eva Petursson. Mindre spill och kortare produktionstider I framtiden kan stålet kommunicera sina egenskaper och bearbetningsanvisningar till maskinen, som bearbetar det och maskinen kommer att kunna justera sig själv automatiskt. Resultatet är mindre spill och kortare produktionstider. Andra aktörer kan delta genom att till exempel producera nya tjänster för Supply Chain Management eller tjänster som underlättar återanvändning av produkter. Storskalig återanvändning och återvinning av konstruktioner, komponenter och material kräver också nya metoder för materialidentifiering, märkning och datahantering. Och vem vet – någon gång i framtiden kanske det inte finns några stålförsäljare, utan bara ståluthyrningsbolag som tar tillbaka sina produkter för återanvändning eller återvinning i nya produkter. Eva Petursson, FoU-chef SSAB. 13