WE 1
UTBLICK | 2:2018 ungefär 150 miljarder US-dollar.
Kinesiska regeringen har till och med gett ut en lärobok om AI och den testas i 40 utvalda gymnasieskolor. Eftersom det tar längre tid att skriva meddelanden på mobilerna på kinesiska än på det västerländska alfabetet har kineser snabbt gått över till att använda tekniken med röststyrda assistenter. Det innebär att teknikföretagen redan har fått tillgång till stora mängder röstdata, vilket snabbat på utvecklingen av förbättrade rösttjänster. Kinas teknikföretag har också en fördel, Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) kommer att ha stor betydelse i en lång rad branscher i Kina. eftersom regeringen i princip inte reglerar eller begränsar hur de nyttjar användarnas persondata. Det kan jämföras med Facebook-skandalen, där företaget samlade in information om miljontals Facebookanvändare, uppgifter som ska ha sålts till president Donald Trumps valkampanj. Farmaceutisk industri och avancerade medicinska produkter. Läkemedel och medicinsk utrustning är fortfarande områden där Kina ligger långt efter västvärlden. Målet är nu att 2025 få fram upp till tio läkemedel som godkänts i USA eller Europa samt att ta 70 procent av den lokala marknaden för mer avancerad utrustning. Xi Jinpings kinesiska dröm »Made in China 2025« är ett ambitiöst initiativ för att förändra Kina i enlighet med president Xi Jinpings »kinesiska dröm«-vision, enligt vilken Kina år 2021 (100 år efter det kinesiska kommunistpartiets grundande) ska vara ett relativt välmående land och år 2049 (100 år efter grundadet av folkrepubliken Kina) ett helt utvecklat land. Målsättningen är att tillverkningsindustrin ska vara innovationsdriven, betona kvalitet framför kvantitet och vara hållbar. »Vi ska genomföra ’Made in China 2025’-strategin, söka en innovationsdriven utveckling, använda smarta teknologier, sträva efter grön utveckling och fördubbla våra ansträngningar att uppgradera Kina från att ha varit en tillverkare av kvantitet till att vara en av kvalitet«, sade premiärminister Li i regeringens årliga arbetsrapport från 2015. En viktig del i strategin är förvärv av främst europeiska och amerikanska företag. Ett exempel är kinesiska elektronikföretaget Mideas köp av den tyska robottillverkaren Kuka. Robotisering är en av de mest centrala frågorna i den kinesiska industriutvecklingen, eftersom lönerna till arbetare inom tillverkningsindustrin har stigit kontinuerligt under de senaste åren. Med statligt stöd ska 15 innovationscentrum inrättas till 2020 och 40 till 2025. Planen förlitar sig också på marknadsinstitutionerna. En förstärkning av skyddet för immateriella rättigheter (IP) för små och medelstora företag och en effektivare användning av IP i affärsstrategiska sammanhang står också högt på listan. Världens ledande AI-center Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) kommer att ha stor betydelse i en lång rad branscher i Kina. De tre stora teknologiföretagen Baidu, Alibaba och Tencent driver på utvecklingen, investerar stort i AI och etablerar sig i USA. Big Data, maskininlärning, röst- och ansiktsigenkänning och självstyrande fordon är bara några av områdena där AI spelar viktig roll. Kinas ambition är att bli världens ledande innovationscentrum för AI år 2030 och bygga upp en AI-bransch värd 41 Internationellt motstånd Normalt brukar Kina leverera vad de lovar i sina framtidsplaner, men ”Made in China 2025« har redan fått sig en törn orsakad av det pågående handelskriget mellan USA och Kina, som initierats av president Donald Trump. Vissa bedömare menar att handelskriget till stor del är riktat mot »Made in China 2025«. USA har uppmanat Kina att sluta subventionera de inhemska företagen och anklagat landet för att tvinga företag att transferera teknologi inom områden som robotteknik, rymdteknik och artificiell intelligens. Planen har också mött mycket kritik från andra länder och Kina har anklagats för protektionism även från EU. I en enkät från EUs handelskammare i Kina säger 43 procent av de deltagande medlemsföretagen att de sett ökad diskriminering efter att planen lanserats. ”Kinesiska företag blir mer och mer konkurrenskraftiga även på global nivå, men skyddandet av dem och diskrimineringen mot utlandsägda företag måste stoppas,« förklarade EU-handelskammarens svenske VD Mats Harborn i en intervju med Bloomberg i samband med att enkäten offentliggjordes i juni 2018.