WE 1
KRÖNIKA | 2:2018 Klyftan har blivit stor Det hela
har egentligen varit en kulturell grej. Det har helt enkelt inte funnits naturligt i vår tankesfär att verka på något annat sätt faktiskt. Men priset för våra tillkortakommanden har blivit oerhört kostsamt; Det har uppstått en separation mellan vad som är ”verksamhet” och vad som är ”IT”. Och här har klyftan ibland varit så stort att vi har haft helt olika språk och uppfattningar om vad som är viktigt, liksom olika beteenden och kultur. Som två bittra grannländer har vi pratat förbi varandra, gett varandra tjyvnyp, lagt krokben, kikat snett och skyllt på varandra. Till ingen nytta för någon – allra minst för slutanvändaren. Nu ska priset betalas. Vår samtids största gissel Så det i särklass viktigaste arbetet som pågår i alla verksamheter idag är hur man ska få IT, verksamhet och mänskligt beteende att fungera ihop. De mest framgångsrika företagen på jorden idag är nämligen företag, där IT och verksamhet sitter ihop och där de främsta prioriterade områdena är beteende, psykologi, kognition och mötet mellan människa och maskin. Vi pratar naturligtvis om digitala verksamheter. Så det är någonstans här jag tycker att Industri 4.0 är svagt. För om vi använder Industri 4.0 som en guide för framtiden och förväntar oss att satsningen på smarta fabriker ska lösa biffen, så kan vi åka på en rejäl hurring av vår samtids största gissel – nämligen att människors beteenden samtidigt förändras med en aldrig tidigare skådad hastighet. Det behövs så mycket mer Avslutningsvis - missförstå mig rätt. Jag tycker att Industrie 4.0 ger en suverän verktygslåda för automation, optimering av processer, operation i realtid, prediktivt underhåll, nya underbara lösningar med hög flexibilitet på en teknisk nivå som stöttar sunda verksamheter. Det är viktigt. Men i en komplett omställning till en digital framtid, så behövs mycket mer än så. Man brukar säga att nya verktyg leder till nya arbetssätt som leder till ny kultur. Så om vi omfamnar det talesättet och delar upp våra resurser i dessa tre områden - teknologi, organisation och kultur - tror jag att vi står bättre rustade inför vår spännande digitala framtid. Vår tekniska, organisatoriska och kulturella transformering förtjänar alla lika mycket av allas vår kärlek. Lycka till! mer för en visst utvecklad slutprodukt, eftersom den ger nya värden. Då är det inte längre bara produktionsoptimering, som skapar nytta utan framför allt produktutveckling. Det kräver ett helt annat fokus, en annan kultur och en annan kompetens. 3. 3 KRITISKA INVÄNDNINGAR MOT INDUSTRIE 4.0 1. Industrie 4.0 är fattig på kunskap kring nödvändiga kulturella och organisatoriska förflyttningar Det här är min främsta kritik mot Industrie 4.0. Ingenstans i praxis och guider kring Industrie 4.0 tas vikten upp av att förstå de egna kundernas nya behov och hur vi ska sätta upp bra arbetssätt för att förstå och förekomma deras förväntan. Det finns en överhängande risk för att Industrie 4.0 kraftigt underskattar behovet av nya affärsmodeller, nya leveransmodeller och hur samverkan mellan avdelningar och partners ska ske. Industri 4.0 säger dessutom ingenting om vilken typ av företagskultur som ska generera smarta fabriker och de produkter som fabrikerna skapar. 2. Industrie 4.0 har för stort fokus på produktionsoptimering Termen har nu sju år på nacken och mycket har hänt sedan mässan i Hannover 2011. Men om strategin framåt för en klassisk industriell verksamhet enbart är ”mer av samma till lägre kostnad och högre kvalitet”, så exponerar man sig för onödiga risker. Den här är en riktigt tuff puck - för det har med kulturen att göra. Industriell kultur har, mig veterligen, under de senaste 50 åren med rätta haft ett produktionsoptimeringsfokus. Men när slutkundernas beteenden och behov snabbt svänger, så stämmer inte alltid de gamla modellerna. Kunden kan helt plötsligt vara redo att betala tio gånger Mats Björk är en senior digital strateg som arbetar på den digitala byrån Esatto i Sundsvall. Han är en aktiv föreläsare på temat digital framtid och driver framtidspodden Killander & Björk med kollegan Andreas Killander. Industrie 4.0 tar inte tillräcklig hänsyn till den enorma samhällsomställning vi står mitt i Mot denna bakgrund bör vi kanske därför redan nu istället diskutera Industri 5.0 i form av ett koncept som är bättre anpassat till en digitaliserad värld och som genererar en högflexibel helautonom industri, som är hundraprocentigt cirkulärekonomisk, högprediktiv genom AI och där den fysiska materialkostnaden i produktionen är nära noll och värdegenereringen mer har med data och mönster att göra. Vi står inför ett av de största teknikskiftena, som människor på jorden upplevt. Mot denna bakgrund känner jag att Industri 4.0 är lite snäv i tanken och inte visionär nog. Den är för lite grundad i vilka behov som ska tillgodoses och för mycket grundad i viljan att producera någonting än mer effektivt. 47