Advokaten 1
NYHETER Utvidgad beredskap för tingsrätterna ska
stärka rätten till försvarare Domstolarna ska kunna förordna offentliga försvarare utanför kontorstid, årets samtliga dagar, och bemanningen blir ett gemensamt ansvar för tingsrätterna. Det föreslår Domstolsverket som utrett frågan. Domstolsverket fick den 7 mars i uppdrag av regeringen att lämna förslag för utvidgad beredskap vid tingsrätterna för brådskande beslut om förordnande av offentliga försvarare. Uppdraget kom sedan såväl åklagare som advokater hårt kritiserat regeringens förslag om att låta åklagare utse försvarare. Domstolsverket föreslår i sin redovisning att tingsrätterna ska ha utvidgad beredskap för att förordna offentliga försvarare i särskilt brådskande fall. Beredskapen ska finnas klockan 17–24 årets alla dagar. Enligt förslaget ska samtliga tingsrätter i landet dela på beredskapen. I praktiken görs det genom att landet delas in i två beredskapsområden, där samtliga tingsrätter inom respektive beredskapsområde turas om att bemanna den utvidgade beredskapen med en beredskapsdomare. Totalt ska alltså två beredskapsdomare i landet vara i tjänst samtidigt, en i varje beredskapsområde. Beredskapen ska kunna skötas från hemmet. Verksamheten inom den utvidgade beredskapen ska, enligt Domstolsverkets förslag, följas upp redan från början och sedan noggrant utvärderas inom kort tid, senast efter cirka sex månader. Domstolsverket föreslår att den utvidgade beredskapen införs den 1 januari 2020. Svårt att klara upp fler våldtäkter Det är inte möjligt att kraftigt öka andelen anmälda våldtäkter som leder till åtal och fällande dom – oavsett hur bra polis och åklagare arbetar. Men det finns utrymme för förbättringar. Det framkommer av en ny studie som Brottsförebyggande rådet, Brå, genomfört på regeringens uppdrag. Bakgrunden är den låga andelen anmälda våldtäkter som leder till fällande domar. Brå har slumpmässigt valt ut 785 av våldtäktsanmälningarna 2016 och studerat allt material i ärendena. Genomgången visar att parterna oftast känner varandra, även om bekantskapen kan ha inletts samma dag. Överfallsvåldtäkter utgör endast tre till fem procent av anmälningarna. Målsäganden berättar om någon form av våld i hälften av anmälningarna. I andra fall har den misstänkte utnyttjat att målsäganden sovit eller varit mycket berusad. Polisen vidtar i genomsnitt åtta utredningsåtgärder i utredningarna, med en spridning från 0 till 71. Det handlar främst om att man förhör vittnen, tömmer mobiltelefoner, får skador dokumenterade, söker dna-spår och tar drogtester. ADVOKATEN NR 5 • 2019 Styrningen av rättskedjan har brister Regeringens styrning av polis, åklagare, domstolar och kriminalvård brister i helhetssyn, visar Riksrevisionens granskning. Trots att regeringen är medveten om vikten av att se alla myndigheterna som ett sammanhang, för att undvika exempelvis flaskhalsar mellan myndigheterna, har styrningen huvudsakligen varit inriktad på de enskilda myndigheterna. Att rättskedjan inte styrs på ett samlat sätt innebär i förlängningen risk för att rättsväsendet inte fungerar så effektivt som det skulle kunna. Detta kan till exempel leda till bristande hantering av brottmål och växande handläggningstider, som går ut över enskilda, konstaterar Riksrevisionen. 46 människohandlare greps i europeisk insats Totalt 23 EU-stater plus Island, Norge och Schweiz har samarbetat i en stor, gemensam insats mot människohandel i Europa under perioden 8–14 april. Inom ramen för insatsen greps 46 personer. Dessutom identifierades ytterligare 90 personer misstänkta för människohandel. Även 323 potentiella offer identifierades. Sammanlagt kontrollerades fler än 50 000 personer i insatsen. Enligt BRÅ saknar många anmälningar förutsättningar att klaras upp, detta oavsett hur bra polis och åklagare arbetade. Enligt Brås rapport saknar många anmälningar förutsättningar att klaras upp, detta oavsett hur bra polis och åklagare arbetade. Det rör sig bland annat om felaktiga anmälningar, fall där gärningspersonen var omöjlig att identifiera, eller att det som målsäganden beskrev inte nådde upp till rekvisiten för våldtäkt 2016. I endast en tredjedel av anmälningarna var bevisproblem enda skälet till nedläggningen. I var tionde utredning hittade Brå brister i utredningsarbetet. Främst handlar det om att utredningen tagit för lång tid, att möjliga utredningsåtgärder inte vidtagits eller att förhören hade brister. ”Våldtäkter från anmälan till dom” (Brå 2019:9) går att ladda ner på bra.se. Allt fler rapporter om penningtvätt Antalet rapporter om misstänkt penningtvätt ökade med nästan 17 procent under förra året. Även antalet ärenden där Finanspolisen har fryst tillgångar ökade kraftigt. Sammanlagt fick Finanspolisen under 2018 in drygt 19 300 rapporter om misstänkt penningtvätt, jämfört med drygt 16 500 rapporter 2017. Den vanligaste anledningen till att en transaktion rapporterades som misstänkt var att verksamhetsutövaren noterade upprepade eller stora överföringar till ett konto. 11 FOTO: ISTOCK