Advokaten 1
TILL SIST Om hoten mot advokatsekretessen skyddet
för förtrolig kommunikation mellan klient och advokat är en av hörnstenarna i rättsstaten. Advokatens tystnadsplikt är en av advokatens främsta yrkesplikter och ett viktigt klientprivilegium. Privatpersoner och företag ska kunna vända sig till advokat utan att det röjs att så skett. Klienten ska också kunna lita på att vad som förekommer i kontakten med advokaten inte kommer annan till del. I Sverige är advokatsekretessen förankrad i lag. I 8 kap. 4 § rättegångsbalken föreskrivs följande: ”En advokat är skyldig att förtiga vad han får kännedom om i sin yrkesutövning när god advokatsed kräver detta.” Och i punkt 2.2.1 i Vägledande regler om god advokatsed anges följande om vad god advokatsed kräver i detta avseende: ”En advokat har tystnadsplikt avseende det som anförtrotts advokaten inom ramen för advokatverksamheten eller som advokaten i samband därmed fått kännedom om. Undantag från tystnadsplikten gäller om klienten samtyckt därtill eller laglig skyldighet att lämna upplysning föreligger.” Det ska särskilt framhållas att tystnadsplikten även omfattar klientens identitet, det vill säga att en person eller ett företag alls anlitar advokaten. Som framgick av ett reporskattefrågor, till exempel FATCA-avtalet som innebär att svenska Skatteverket och amerikanska IRS utbyter uppgifter om kapitalinkomster och kapitaltillgångar med varandra. l Brister i myndighetssekretess när uppgifter som omfattas av advokatsekretess lämnas till en tillsynsmyndighet som gör en sekretessprövning utifrån sina regler. Ett sentida exempel är advokatrapporten som Swedbank anmodats lämna till Finansinspektionen, vilken inspektionen sedermera lämnade ut till media, om än maskad. Som skatterådgivaren och tidigare ledamoten i Advokatsamfundets styrelse Börje Leidhammar sammanfattade det i Advokatens aprilnummer: ”Advokaterna blir skyldiga att medverka i utredningar och informera om förhållanden som tidigare självklart var en del av advokatsekretessen. Om detta fortsätter ser jag en urgröpt advokatsekretess som verkligen äventyrar rättssäkerheten.” Det senaste exemplet är det nyligen avtage i Advokatens aprilnummer finns det numera en mängd lagar och andra regler som naggar advokatsekretessen i kanten. Det gäller bland annat följande: l Penningtvättslagstiftningen. l VAT-direktivet, som ålägger JAG VÄLJER ATT LYFTA FRAM SAKEN I DEN HÄR SPALTEN FÖR ATT YTTERLIGARE UNDERSTRYKA VIKTEN AV FRÅGAN FÖR OSS SOM KÅR. givna betänkandet om rapporteringspliktiga skattearrangemang (SOU 2018:91). I samfundets remissvar över betänkandet skriver vi bland annat följande: ”Att tvinga skatterådgivare, t.ex. advokater, att anta rollen som angivare åt staten och i praktiken agera biträde åt Skatteverket kan självfallet inte accepteras.” ”Utredningsförslaget om advokats skyldighet att lämna uppgifter rörande sin rådgivning i ett skatteärende skulle … helt komma att undergräva det för rättsstaten grundläggande skyddet för advokatens tystnadsplikt rörande information som rör hans eller hennes verksamhet.” advokat att lämna sådan information att klientidentitet m.m. röjs för skattemyndigheten. l Advokaters klientmedelskonton är inte längre undantagna när rapporteringsskyldiga finansiella institut ska identifiera klienten bakom ett klientmedelskonto. l Krav på automatiskt informationsutbyte och skyldighet att lämna uppgifter om finansiella konton och olika 62 förvisso har hoten mot advokatsekretessen behandlats utförligt på nyhetsplats i Advokaten men jag väljer att lyfta fram saken i den här spalten för att ytterligare understryka vikten av frågan för oss som kår, för klienternas fortsatta tilltro till sin advokat och, i förlängningen, för ett väl fungerande rättssamhälle. Ett av samfundets viktigaste uppdrag är att motverka en fortsatt urholkning av advokatsekretessen. Christer Danielsson Ordförande i Sveriges advokatsamfund ADVOKATEN NR 5 • 2019