Advokaten 1
GENERALSEKRETERAREN HAR ORDET bibehållen integrit
et vara uppmärksamma så de inte utnyttjas för skumma syften. Jag tycker att det är en rimlig utgångspunkt. Den borde vara och är en självklarhet för alla svenska advokatfirmor. Bakgrunden till detta initiativ var de så kallade Panamadokumenten och de så kallade Paradisdokumenten. Dessa belyste advokaters medverkan i att sätta upp offshorestrukturer som kan användas till olika former av illegal verksamhet. Gruppens uppdrag var att analysera och överväga advokaternas roll i att identifiera och förhindra olagliga åtgärder särskilt i internationella transaktioner. Advokaters skyldigheter och etiska åtaganden är reglerade nationellt. Men, det finns ett behov av att adressera vissa internationella företeelser. Rapporten uppmanar därför advokatsamfunden som är medlemmar i IBA att anta rapporten och förmedla innehållet till sina regeringar. Rapporten riktar sig till individuella advokater och advokatbyråer. Den anger åtta principer som är tänkta att utgöra stöd för advokaterna i syfte att inte omedvetet medverka till olagligt beteende. Principerna är egentligen inte några nyheter i förhållande till vårt etiska regelverk och den penningtvättslagstiftning som finns och skulle därför vara lätta att ansluta sig till. Det finns dock starka skäl som talar för en tydlig markering att advokater inte ska bli angivare av sina klienter. Vi diskuterade också rapporten ”Us Too? Bullying and Sexual Harassment in the Legal Profession”. Det är världens största undersökning om mobbning och sexuella trakasserier. Av de som svarade var 644 svenskar. 54 procent av dessa var kvinnor. Mobbning är lägre i Sverige än i andra länder. Detsamma gäller sexuella trakasserier. Det finns dock mycket kvar att göra. Det framgår inte minst av vår nyligen uppföljande Novusundersökning. Dessa initiativ är bara ett mycket litet axplock av alla ”The Berlin papers”. Sveriges advokatsamfund har inte undertecknat detta. Jag var uppriktigt förfärad när jag konstaterade att europeiska advokater aningslöst lät sig förföras av populistiska förtecken grundade på allmänt missnöje, alternativa fakta och brist på rättskultur. Det är intressant att iaktta, om än något förvånande, att av de tvåhundra advokatorganisationerna, just de europeiska advokatsamfunden inte upplever sig ha den makt de anser sig förtjäna. Och då talar vi framför allt om de två tyska advokatorganisationerna som var initiativtagare till uppropet ifråga. Parentetiskt kan noteras att kritiken sammanföll, som så ofta, med en maktkamp mellan två personer. ARRESTERINGSORDERN HAR KOMMIT ATT MISSBRUKAS OCH ANVÄNDS I DAG I EN OMFATTNING SOM INTE VAR AVSIKTEN. DET FINNS GODA SKÄL ATT HA DETTA I ÅTANKE NÄR MAN SER VAD SOM HÄNDER I POLEN, RUMÄNIEN OCH UNGERN. de rapporter och aktiviteter som IBA genomför årligen. Gå gärna in på ibanet.org. Men, trots alla goda initiativ finns det alltid de som är missnöjda. Vissa advokatorganisationer har de senaste tre åren varit kritiska mot ledarskapet i IBA. Man har ansett att för mycket makt legat hos den verkställande ledningen i London och hos styrelsen. Några europeiska advokatsamfund med maktambitioner har velat göra om IBA till mer av en fackförening än en organisation med uppdraget att värna den demokratiska rättsstaten. De ogillar IBA:s rättspolitiska arbete och hävdar att IBA:s samarbete med FN, OECD, Världsbanken och ILAC med flera politiserar IBA. Detta känns tyvärr igen. Flera av IBA:s medlemsorganisationer, huvudsakligen de europeiska advokatsamfunden, har skrivit under ett dokument som går under namnet ADVOKATEN NR 5 • 2019 det finns en förbättringspotential inom alla organisationer. Men, varifrån kommer denna återkommande önskan att mikromanagera? Varför är det så svårt för annars framgångsrika advokater att förstå skillnaden i ansvar och uppgifter mellan styrelsen och den verkställande ledningen? Man skulle kunna misstänka att önskan om att mikromanagera är en yrkesskada. Advokater vill ha kontroll. Vi vet att ”the devil is in the details”. Även bland några ledamöter av Advokatsamfundet har det likaså funnits sådana önskemål. Men, dessa har glädjande nog under min tid aldrig vunnit fotfäste i samfundets styrelse. Jag är övertygad om att IBA kommer att fortsätta att vara den unika mötesplats för världens advokater som den är och utgöra en fantastisk inspirationskälla. Varje år bjuds ett tjugotal unga advokater från utvecklingsländer jorden runt att under en vecka delta i IBA:s årsmöte. Det betyder mycket för dessa unga jurister. IBA har de senaste tjugo åren, under organisationens executive director Mark Ellis ledning, gått från att vara en organisation i djup kris med stora ekonomiska problem till att vara världens största advokatorganisation med visioner, ett unikt inflytande och stark ekonomi. Ett skäl till att IBA rönt sådan erkänsla är det omfattande arbete till stöd för rättsstaten och skyddet för mänskliga rättigheter som lagts ned inom IBA och HRI. Det har tagit många år att bygga upp. Jag ska verka för att det ytterligare förstärks. Anne Ramberg anne.ramberg@advokatsamfundet.se 7