Omtanke 1
Både mor och dotter trivs i stallmiljön och famil
jens irländska varghundsvalp tycker att hästarna är spännande. tion. Det blir en stunds vila. Den känslan är inte ovanlig konstaterar Helena Gustawson. – Det är många föräldrar som uttrycker samma tanke. De passar på att läsa en bok eller bara ta en fika i lugn och ro och laddar batterierna medan de väntar på barnen. Men det är också flera föräldrar, både mammor och pappor - och ibland även mor- och farföräldrar - som engagerar sig och är med i stallet och mockar, fodrar, ryktar och så vidare. Det är härligt att se hela familjen engagerad. Ungefär sju till åtta barn och ungdomar, de flesta mellan 11-14 år är inskrivna i verksamheten. Nio år är nedre gränsen, 26 | www.ssil.se 21 den övre, men det var mycket länge sedan någon så gammal deltog, konstaterar Helena. Några faller ifrån och det kommer nya, andra har stannat länge. – Jag har ett gäng på fyra tjejer som har varit med i tre år. De har lärt känna varandra här, har kul tillsammans och är väldigt självgående numera. Jag finns förstås här så att de kan vända sig till mig om de har frågor eller om det uppstår några problem, men det känns bra när de klarar sig på egen hand, det växer de av. Och det är ju meningen med det hela. Att umgås med och lära sig om hästar är i fokus, och de flesta vill rida. Men det är inte säkert att det finns möjlighet att få komma med i en ridgrupp direkt från början. Det beror mycket på vilken nivå barnen befinner sig på rent ridmässigt och de får vänta på ledig plats i lämplig grupp precis som alla andra. Ett bra tillfälle att lära sig tålamod. Så självklart hittar Helena på andra aktiviteter också. – Vi brukar också baka, pyssla och ha rykttävlingar, de är mycket populära. Ungdomarna väljer själva ett tema. Senast hade vi OS-tema, då var utmaningen att få hästen att se så sportig ut som möjligt. Det är jättekul att se hur kreativa ungdomarna kan vara! Hästvana är inget måste för att komma med i gruppen, men Helena Gustawson