Omtanke 1
DIGITALT UTANFÖRSKAP Internet ökar risken för ute
stängning av personer med kognitiv begränsning Allt större del av vår vakna del tillbringas på nätet. Utvecklingen innebär stora möjligheter i allt ifrån information, shopping och bokning av resor till frågor som rör sjukdom och samhällstjänster. Men de tekniska framstegen utestänger och begränsar också självständighet och delaktighet hos stora grupper, personer som av någon anledning har en kognitiv begränsning. Det gäller därför att skapa en medvetenhet om problematiken, så att den digitala utvecklingen blir positiv för ALLA. TEXT: ÅSA LARSSON Det är tjugo år sedan internet slog igenom på allvar. Före 1995 hade nätet bara varit något för experter och entusiaster. Men sedan dess har det tekniska utvecklingen gått i lavinfart och i dag är det tack vare smarta mobiler och surfplattor möjligt att surfa i stort sett överallt och de allra flesta befinner sig på nätet på ett eller annat sätt. I Sverige har 93 procent av befolkningen från 12 år tillgång till internet. Redan innan de fyllt två år har hälften av alla barn börjat använda internet. På 20 år har nätet utvecklats till att bli den viktigaste allmänna informationskällan för den stora massan. TEKNIKUTVECKLINGEN HAR naturligtvis även påverkat en rad centrala samhällsfunktioner. Enligt ett EU-direktiv ska digitala tjänster så långt som möjligt vara förstahandsvalet i den offentliga sektorns kontakter med medborgare, organisationer och företag. E-hälsa har blivit ett begrepp och många gånger ger den digitala utvecklingen möjlighet att underlätta och säkerställa en god vård för sjuka, handikappade och äldre. Det har gjorts mycket för att förbättra tillgängligheten och öka självständigheten i offentliga miljöerna för personer med olika funktionsnedsättningar, samt det har utvecklats hjälpmedel och funktioner som kan ge bättre trygghet och öka säkerheten. Samtidigt som den snabba utvecklingen av digitaliseringen förbättrar för de allra flesta, leder det till att en mindre grupp medborgare ställs utanför. Det ställa allt större krav på att minnas koder, klara av instruktioner för smarta telefoner och olika funktioner på en dator. Möjligheter till att få personlig service i samhället minskar och myndigheter vill endast kommunicera med sina medborgare via e-post. BANKERNA SLUTAR HANTERA kontakter, bussbiljetter och offentliga toaletter kräver uppkoppling och kan endast hanteras med hjälp av en smart telefon. Men det finns också de som av olika skäl inte klarar av den moderna tekniken. En stor grupp som riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap är personer med kognitiva funktionsnedsättningar, demenssjukdomar, tillstånd efter stroke, svåra hjärnskador, psykisk utvecklingsstörning och andra typer av grupper som av olika skäl inte klarar den nya tekniken. En som engagerat sig i frågan är Sven Larsson, legitimerad läkare, specialist i samhällsmedicin samt ordförande i Alzheimerföreningen i Örebro. – Det finns lagstiftning och föreskrifter som säger att många funktioner ska vara tillgängliga för dem som exempelvis är rullstolsbundna eller har nedsatt syn, men inte för dem som har svårt att hantera funktionerna på en modern mobiltelefon, säger han. SVEN LARSSONS HUSTRU Anita har drabbats av Alzheimer, så han har på nära håll sett hur digitaliseringen också kan leda till mindre självständighet för en person med en kognitiv nedsättning. – De som hurtigt driver på den digitala utvecklingen säger gärna att det här bara är en generationsfråga. Att om de som har vuxit upp i datoråldern hamnar i den här situationen, så kommer de att klara av det. Men det är bara delvis sant, säger Sven Larsson. Han förklarar att apraxi är ett ganska vanligt fenomen vid medelsvår demens. Det innebär att bland annat tidigare självwww.ssil.se | 39