Omtanke 1
DIGITALT UTANFÖRSKAP klara aktiviteter och prakti
ska motoriska sysslor blir svåra att hantera. En person som alltid har skött familjens tvätt klarar inte längre av att använda samma gamla vanliga tvättmaskin. Första tecknet på att man inte längre bör köra bil kan vara att man blir osäker på hur de olika reglagen ska användas. samma sätt som att tillexempel förse en rörelsehindrad person med rullstol, säger Sven Larsson. Tekniken kan även ge en fysiskt hanSVEN LARSSON ÄR på inget sätt emot den digitala utvecklingen, men han anser att det är viktigt att man samtidigt har en medvetenhet om att den kanske inte fungerar för alla – att den kan bidra till att skapa digitala klyftor och göra samhället mindre tillgängligt för stora grupper. – Det är viktigt att det kartläggs i vilka områden som dessa aktivitetshinder finns. Samt att man tar fram normer och bindande krav på konsekvensbeskrivningar för personer med kognitiva funktionshinder för exempelvis banker som tar bort kontant- och kassaservice, och de måste visa hur de kan kompensera för detta. Samma sak när det gäller SJ och bussar, avseende både tidtabeller och biljettköp, tillägger han. MYNDIGHETEN FÖR delaktighet (MFD) är en statlig myndighet med uppgift att verka för att funktionshinderspolitiken ska få genomslag i hela samhället. Med utgångspunkt från Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning arbetar man för att sprida kunskap om hur välfärdsteknik på olika sätt kan öka möjligheter till att behålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för personer med funktionsnedsättning – Vårt uppdrag är att ta fram och sprida information och kunskap om välfärdsteknologi. Stödja kommunerna att införa och använda digitala tjänster. Men vi ska även kommunicera med användare och dess anhöriga om de möjligheter som tekniken kan ge men också ta del av deras synpunkter och hur de bäst kan möta deras behov, säger Anna-Greta Brodin, projektledare 40 | www.ssil.se Sven Larsson är ordförande i Alzheimerföreningen och har på nära håll sett hur digitaliseringen också kan leda till mindre självständighet för en person med en kognitiv nedsättning. Foto privat dikappad person delaktig på exempelvis möten där han eller hon annars har svårt att närvara. Men Skype eller andra digitala media gör det möjligt att vara med på nästa samma villkor som alla andra. Ett flertal kommuner anordnar anpassade utbildningar för äldre så att de får möjlighet att lära sig tekniken något som Myndigheten för delaktighet vill pusha fler kommuner att anordna. för regeringsuppdraget digitala tjänster och välfärdsteknologi Exempel på den typen av välfärdsteknik är digitala trygghetslarm, tillsyn via kamera och sensorer för påminnelser, olika typer av robotar, sensorer och e-hemtjänst. Tekniken kan användas av personen själv, närstående, vårdpersonal eller någon annan i personens närhet. ETT MÅL MED användningen av välfärdsteknik är att uppnå högre kvalitet och effektivitet i vård och omsorg på samhällsnivå. – Många vill kunna hantera sin vardag själva, men deras funktionsnedsättningar kräver att de får hjälp. Då kan en duschrobot eller ätrobot vara till god hjälp, så att brukaren kan äta och sköta sin personliga hygien när den väljer själv och slipper vara beroende av de tider som hemtjänsten finns tillgänglig. Det finns också en rad trygghetstjänster. Exempelvis kan en nattkamera titta till vårdtagaren på natten i stället för att vårdpersonal åker ut och väcker personen i fråga. Ett GPS-larm kan möjliggöra för personer med demenssjukdom att göra sina dagliga promenader när vederbörande vid behov kan få hjälp att hitta hem eller anhöriga kan hitta dem. – Tyvärr är det än så länge inte rutin att föreskriva den typen av hjälpmedel, på MYNDIGHETEN ARBETAR även för att främja en universell utformning av hjälpmedel. – Man ska inte behöva vara tekniker för att kunna använda tekniken. Vi arbetar även med anpassningar för personer med en kognitiv nedsättning samt stora knappar och så vidare. Andra utvecklingsområden som myndigheten också belyser är bank- och identifieringsfrågor. Det kan vara svårt att få begrepp om pengar när de bara hanteras digitalt. För en person med kognitiv nedsättning är det lätt att bli lurad på nätet. Hur hittar vi skydd för detta? Kan man ta fram appar som skyddar? Vår uppgift är också att försöka fånga upp på vilket sätt välfärdsteknik kan möta individers behov och föra vidare den kunskapen till de som utvecklar tekniken. – För en person med kognitiv nedsättning är det lätt att bli lurad på nätet. Hur hittar vi skydd för detta? Kan man ta fram appar som skyddar? Vår uppgift är också att försöka stötta och hjälpa teknikutvecklare som utför det här arbetet. – Det är inte aktuellt att vrida tillbaka klockan när det finns så mycket positivt och möjligheter i den digitala Men det finns saker som vi behöver vara medvetna om och utveckla vidare. Vår myndighet arbetar för att alla ska kunna vara delaktiga i samhället oavsett funktionsförmåga, avslutar Anna-Greta Brodin. ●