STT 1
6 STT Vecka 5 onsdag 31 januari 2018 DEBATT & INS
ÄNDARE REDAKTÖR: MARIA JOHANSSON · 0320-20 91 49 Skriv kort så ökar dina chanser till publicering. Texterna får vara högst 2 500 tecken, inklusive blanksteg. Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera texten. Du får skriva under signatur, men namn, adress och telefonnummer måste alltid bifogas. Insändare som riktar sig mot en namngiven person måste dock undertecknas med namn. Manusstopp söndagar kl 12.00, mejla texten till insandare@stthuset.com En plattform för lokal journalistik Att stärka gratistidningarnas journalistiska innehåll vore en stor insats för lokal demokrati. Men Medieutredningen har missat den möj-ligheten. Om och om igen läser och hör vi hur utmanad den lokala journalistiken är. Allt färre journalister bevakar det som sker lokalt ute i Sveriges kommuner. Thomas Mattson, chefredaktör på Expressen skrev i sin blogg om det aktuella ”tidningskriget” i Stockholm där Direktpress och Mitt i kämpar om marknadsandelar och oroar sig över vad som sker om de lokala gratistid-ningarna lämnar lokalområdena i Stockholm. Mediestudiers årsbok redo-visar i sin undersökning en dyster bild av tillståndet för kommunjournali-stiken. Några resultat: • Var fjärde svensk kommun saknar regelbundet bemannad nyhetsredakt-ion på plats i kommunen. • Prenumererad lokalpress anses ha den viktigaste rollen när det gäller kommunjournalistik, förutom storstadsområdena där gratistidningarnas betydelse lyfts fram. • 45 procent av kommunerna anser att medierna har försämrat sin kommunala bevakning, framför allt gäller det lokalpressen. • Landsbygdskommuner är minst nöjda med de lokala mediernas kvalitet, större städer är mest nöjda. • Åtta av tio kommuner uppger att de har erfarenhet av att deras pressmeddelanden publiceras rakt av. • Neddragningarna på de regionala dagstidningarna kommer som en logisk följd av att annonskronor flyttat i raskt takt från deras prenumererade papperstidningar till digitala jättar som Google och Facebook. Hopp och möjligheter Enligt rapporten ”Det lokala och hyperlokala medielandskapet” av Sara Leckner och Gunnar Nygren på Södertörns högskola finns det 291 lokala gratistidningar i Sverige, det är 49 procent av alla de lokala medier som mediestudiers årsbok listat. Dessa utgör en fantastisk plattform för att sprida lokal Det skulle vara en stor insats för den lokala journalistiken och den lokala demokratin. journalistik. De når hem till samtliga hushåll i respektive kommun där de utges. De har en genomsnittlig läsarräckvidd på 62 procent. Att stärka dessa tidningars journalistiska innehåll och uppdrag skulle få enormt stort demokratiskt genomslag i de flesta av Sveriges kommuner och stadsdelar. Att tilldela en femtedel, cirka 100 miljoner kronor av mediestödet till dessa tidningar skulle kunna öka den lokala journalistiska bevakningen och innehållet med 30–100 procent. Detta då dessa veckotidningar i dag har mellan 1–3 journalister anställda på redaktionen. Det vore i sanning att göra en STOR insats för lokal journalistik och lokal demokrati. Plattformen finns redan, det är bara att bygga vidare på den. Missat möjligheten Medieutredningen har i sin rapport föreslagit att ett mediestöd ska öppna upp för nya medieformer och kanaler vilket skulle skapa ett bredare och mer demokratiskt stöd. Dock missar man möjligheten att stärka lokaljour-nalistiken på ovan nämnda plattform – gratistidningen, då man inte tillräckligt noga satt sig in i dessa tidningars affärsmodell som, då de är gratis bygger till 100 procent på annonsintäkter. För att modellen ska fungera krävs att en relativt hög andel av tidningen är betald av annonssidor, en packningsgrad på omkring 60 procent bestå-ende av annonser och 40 procent redaktionellt innehåll. Utredaren har missat målet och föreslagit en tröskel på minst 60 procents redaktionellt innehåll. Detta passar de traditionella presstöds stödda medierna perfekt. Antingen har utredningen inte förstått gratistidningens affärsmodell eller så har man avsiktligt önskat hålla gratistidningen fortsatt utanför ett framtida mediestöd och inte insett potentialen för den lokala journalistiken hemburen av gratistidningen i nästan hela landet. Båda alternativen är olyckliga för den lokala journalistiken. Inte för sent Vi föreslår att man i ett framtida mediestöd ställer tröskelkravet på 40 procent redaktionellt innehåll för lokala medier, men att man ställer krav på att 60 procent av det redaktionella innehållet ska vara ”lokalproducerat”. Det skulle vara en stor insats för den lokala journalistiken och den lokala demokratin. Gratistidningarna skulle då kunna sätta färg på de ”vita fläckar” som oroar företrädare för lokaljournalistiken i dag. STYRELSEN FÖR GRATISTIDNINGARNAS BRANSCHORGANISATION GTF Politik när den är som bäst Det är glädjande att det nu står klart att Borås får ytterligare 40 statliga tjänster i och med att delar av Swedac omlokaliseras hit. Det är särskilt glädjande att det är just en sådan kvalificerad och kompetenskrävande myndighet som flyttas till Borås. Den kompetens som redan finns här utnyttjas och den byggs på och utvecklas. Swedac är nationellt ackrediteringsorgan och samordnar den svenska marknadskontrollen och har ansvar i frågor som rör mätinstrument och ädelmetall. Man kontrollerar också efterlevnaden av krav på kvalitet och säkerhet. Stockholmsfixering Med flytten visar politiken vägen när det gäller att bryta den osunda och eskalerande Stockholmsfixering som så länge varit rådande. Detta beslut är en del av regeringens arbete för att sprida statliga tjänster över hela landet och handlar i detta skede om 900 statliga tjänster som flyttas från Stockholm. Stad-land-skiljelinje Det är av största vikt att statliga jobb finns utspridda i hela landet. Sverige dras nämligen med två intimt sammanlänkade politiska problem på lång sikt. För det första urbaniseras landet raskt. För det andra har vi sett att politiken till viss del fått en stad-land-skiljelinje. Det finns stora skillnader i livsvillkoren mellan stad och landsbygd. Det får konsekvenser för det politiska samtalet så väl som människors vardagsliv. Det handlar om allt från institutionsförtroende, hur nöjd man är med demokratin, intresset för politik och en mängd andra frågor. Ett sätt att minska denna skiljelinje är att omlokalisera statliga jobb. Då ökar man sammanhållningen i landet och stärker förtroendet för staten och myndigheterna. Jämnar ut Så ser politik ut när den är som bäst. Då jämnar den ut och kittar ihop. Vi på vår kant fortsätter att arbeta för att Borås och hela Sjuhärad ska få fler jobb och fler utbildningsplatser. Som exempelvis att Borås får den polisutbildning som vi så väl förtjänar. PHIA ANDERSSON MARIA ANDERSSON WILLNER ANN-CHRISTIN AHLBERG PETTER LÖBERG riksdagsledamöter (S) Vi måste vara förberedda Väderkatastroferna har avlöst varandra under det år som har gått. Enorma nederbördsmängder, värmeböljor, torka, orkaner och skogsbränder har lett till många människors död, liksom omfattande skador på hus, egendom och natur. Den globala uppvärmningens påverkan på dessa väderhändelser är forskarna idag ense om. I de avslutade klimatförhandlingarna i Bonn, COP23, har det som benämns ”Loss and Damage” varit en viktig fråga. Den handlar om vem som ska stå för kostnaderna och andra insatser då effekterna av klimatrelaterade väderhändelser är så stora att anpassningsåtgärder inte har räckt till. Det finns all anledning även för oss här i Sverige att vara förberedda på allt häftigare väderhändelser. Vi får ett varmare och blötare klimat, havsnivån höjs och ovanligt stora nederbördsmängder blir allt vanligare, medan andra områden drabbas av torka. Kommunal plan SMHI har tagit fram en Klimatanpassningsportal som svarar på många av de frågor vi ställs inför. Men vad gäller om nu vi som enskilda personer, företagare eller fastighetsägare drabbas? Vem är ansvarig, vad täcker försäkringar, vilket ansvar har kommunen, är frågor som vi bör ha svar på innan vi drabbas. Kommunen vi bor i ska ha en klimatanpassningsplan som tar upp dessa frågor. Så ta kontakt med kommunen, men vänta inte tills du drabbas. Förberedelse skyddar Vi vet att hus ligger i farozonen för stranderosion, vi vet att översvämningar kommer att orsaka stora skador, vi vet att torka kommer att orsaka problem och vi vet att stormar kommer att orsaka skador på skog och störningar i samhällsfunktioner. Genom att vara förberedda kan vi både förebygga konsekvenserna och skydda oss om vi drabbas. ROGER BYDLER (MP) Replik på ”Vi måste vända...” v3 När argumenten tryter... En hel del av vad du skriver i din replik kan jag hålla med om. Det låter till exempel spännande att titta på möjligheten att placera en del av förskoleverksamheten i anslutning till äldreboende på Solbacken. Den diskussionen var uppe i samband med omoch tillbyggnaden av Solbacken för 25-30 år sedan, men dåvarande socialchefen och jag fick ingen respons på våra idéer. Jag delar också din uppfattning att det är viktigt att få ordning på ekonomin och fart på byggnationen inte minst för att kunna erbjuda ett boende för inflyttning. Ett naturligt steg är ju att se till tomtförsörjningen i Länghem och att inte försämra service vilket hanteringen av Solbacken är. Snabbt agerande krävs Du skriver att kommunstyrelsen ska få besked i juni, alltså några månader före höstens val, hur vård- och omsorgsboendet i Länghem ska organiseras. Då hoppas jag att ni går från många ord till snabb handling. Deras tystnad Till sist måste jag tyvärr notera, när du skriver att jag har uppfattat kommunens satsning som negativ när det gäller samhällsutvecklingen, att dina argument tydligen tagit slut och därför påför du mig något jag inte sagt eller skrivit, det hade jag inte förväntat mig. Det var ju faktiskt dina nyvunna partier L och KD som ville få sina röster hörda och tyckte att nerläggandet av Solbacken var droppen. Det var deras tystnad om Solbacken jag efterfrågade. ROLF GUSTAFSON