Tidningen Energi 1
Tema Elnätens ledtider Det är svårt att hitta en
enkel ändring som kan kapa tid. Det är ett hårt arbete för att trimma alla processer. Daniel Norstedt, Energimarknadsinspektionen – En konkret sak är att kunna plocka upp ärenden så snabbt som möjligt om vi hade haft fler handläggare. Vi har också utvecklat ett digitalt ansökningssystem som vi tror ska kunna korta tiderna. Då ska det inte gå att skicka ansökan om den inte är komplett, säger Daniel Norstedt. I september fick Ei också i uppdrag att testa nya arbetssätt och metoder tillsammans med Lantmäteriet och Länsstyrelserna efter ett förslag från Komet (Kommittén för teknologisk innovation och teknik). – Vi är väldigt positiva till det. Det kan leda till snabba förändringar. Nu kan vi testa att arbeta i parallella processer med Lantmäteriet. Vi håller på och undersöker vilka projekt som kan bli aktuella. Kommer vi klara att halvera elnätens ledtider till 2025? – Det krävs att alla aktörer gör sin hemläxa, sin del. Elnätsledningar nära bebyggelse orsakar ofta konflikter. Ansökningarna från elnätsföretagen skulle i vissa fall kunna förbättras. Men det är nog svårt att hitta en enkel ändring som kan kapa tid. Det är ett hårt arbete för att trimma alla processer, säger Daniel Norstedt. – Samtidigt blir lagstiftning och praxis kring artskydd allt tuffare och då krävs det mer underlag och det är utmanande utredningar. sätt i Norrland tillsammans med Vattenfall för att snabba på handläggningstiderna. Det är ett pilotförsök som underlättats genom de nya reglerna om tillståndsprocesser, säger Per Eckermark. När elnätsbolagen är klara med sina processer, samråd och miljöundersökningar med mera skickas ansökan (stam och regionnät) till Ei, som beslutar om nätkoncessioner för linje. Även där har trycket ökat i takt med utvecklingen. – När jag tillträdde för drygt tre år sedan var vi 21 Ansökningarna från elnätsföretagen skulle i vissa fall kunna förbättras. Daniel Norstedt, avdelningschef, Energimarknadsinspektionen. personer, nu är vi 45, säger Daniel Norstedt, avdelningschef på Ei. – I fjol fick vi 15 miljoner kronor extra för tillståndsverksamheten. Men dessa medel ska primärt inriktas på gamla surdegar som blivit liggande, det gäller främst gamla tillstånd som ska förlängas. På Ei går man igenom ansökan snabbt för att se om det finns några knäckfrågor eller något som saknas. När det kompletta underlaget är inne skickas det på remiss till alla berörda aktörer. Målet för Ei är att kunna komma till beslut inom 12 månader – men spridningen är stor. – Ärenden kan vara allt från en 500metersanslutning till ett industriområde till en 30 mil lång stamnätsledning. Det är klart att förutsättningarna är olika. Vi har en snittid på 18 månader idag. Vad kan ni göra för att korta tiderna? 22 NR 5 2021 TIDNINGEN ENERGI F ör landets elnätsföretag blev det lite enklare att planera för elnät i och med regelförenklingarna som trädde i kraft i augusti. – Det finns klart positiva saker här, som att ledningsrätt kan göras parallellt med koncessionsprocessen och att tiden för att överklaga begränsas. Men det behövs mer, konstaterar Ingela Lindqvist, jurist på Energiföretagen. I början av året lanserade branschföreningen sin tidslinje för att minska elnätens ledtider. Här har man kunnat bocka av ett par punkter på sistone. – Men en viktig del som saknas är att elnätens klimatnytta måste lyftas upp och kunna vägas mot andra nyttor. Det är något som klimaträttsutredningen jobbar på. Även teknikvalsfrågan är central och vi vill också att man ser elnäten som ett sammanhängande system. Nu prövar man varje snutt för sig. Men hur ska man hantera acceptansfrågorna – det är få som blir glada när marken röjs upp för ledningsgator bakom knuten? – Ja, det är en stor utmaning. Vi har utbildningar för våra medlemmar kring hur man ska tänka i mötet med markägare. Det är viktigt att ge tid till detta och ha muntlig kontakt och prata innan grävmaskinerna kommer. Det gäller att skapa en förståelse för varför vi gör detta, säger Ingela Lindqvist.