Tidningen Energi 1
Tema Elnätens ledtider Jag tror vi sätter vår sjä
lvförsörjning högt, att inte vara beroende av andra länder. Kenneth Hänninen, Finnish Energy Aurora Line, tredje elnätsförbindelsen med Sverige digheter och andra involverade är medvetna om vad som kommer ske. Diskussionen är redan genomförd och det går snabbare för oss när vi väl behöver etablera en ny ledning. – Sedan är det inte möjligt att planera in alla transmissionsnät i förväg, men det underlättar för oss när det redan är genomfört. När Fingrid har fått projekttillstånd för ett kraftledningsprojekt fortsätter bolaget sin omfattande allmänna planering. I tillståndsprocessen beslutar ansvarigt statsråd i den finska regeringen om expropriationstillstånd och tillstånd för förhandsbesittningstagande som lämnas in till Lantmäteriverkets lokala serviceställe. – Där bestämmer en inlösningskommission, som leds av en förrättningsingenjör från Lantmäteriverket, vilken ersättning som Fingrid ska betala markägarna. Kompensationen betalas när byggprocessen är avslutad. Vanligast är att ett projekt tar sju år från start till mål. D en finska tillståndsprocessen är uppenbarligen betydligt snabbare än den svenska och Mika Penttiläs upplevelse om att det inte finns något större motstånd i Finland mot byggnation av kraftledningar leder oss in på frågan om den generella uppfattningen av kraftledningar skiljer sig mellan de båda ländernas medborgare. Kenneth Hänninen, direktör i den finska energisektorns branschorganisation Finnish Energy, den finska motsvarigheten till Energiföretagen, kan se skillnader i attityd gentemot kraftledningar och energi. – Under 1980talet, när jag arbetade i Sverige, pågick debatten om kraftledningarnas hälsoeffekter som jag tror uppstod under planeringen av 800 kVledningen. Svenskarna var oroliga för magnetfält och det talades om barncancer och andra risker. – Jag tror att det satte spår som gör att det fortfarande finns en viss allmän misstro mot kraftledningar, och därmed ett motstånd. I Norge är motståndet mer inriktat mot naturvärden och i Finland upplever jag att motståndet är svagt. Kenneth Hänninen tror att den finska historien, där den nationella kampen om självständighet är central, har satt vissa spår i finländarnas natur, och gjort att de kanske är mer pragmatiska för energisatsningar som är till gagn för hela Finland. 26 NR 5 2021 TIDNINGEN ENERGI FINLANDS TRANSMISSIONSNÄT Längd: 1 400 mil. Utbyggnad 2022–2031: 370 mil (230 mil 400 kV, 140 mil 110 kV). Nya ställverk: Cirka 100 projekt, varav drygt 40 nya. Total investering 2022–2031: 2,1 miljarder euro. Lake Line. Coastal Line Forest Line. Befintlig linje Planerad linje – Det är sällan man ser protester mot kabel och ledningsprojekt. Jag tror vi sätter vår självförsörjning högt, att inte vara beroende av andra länder, och då får vi som medborgare göra vissa uppoffringar. – Visst kan markägare och allmänhet vara arga när de träffar Fingrid över en kopp kaffe, men efter att Fingrid har tagit folkets åsikter i beaktande lugnar oftast motståndet ner sig, anser Kenneth Hänninen. Han tror också att det är en stor fördel att ha ett enda elprisområde, som Finland har, och inte fyra elprisområden som i Sverige. – Det är bra för industrin, för privata användare, för produktionen och för planeringen av nya transmissions nät. Källa: Fingrid