Tidningen Energi 1
– Man måste mäta och följa upp hur anläggningarna
fungerar, säger Henrik Säwe, energiingenjör på Ulricehamns Energi. för temperatur om vi inte haft kunder med problem. Det gör att vi får fram en åtgärdslista som går att sortera i prioritetsordning. Det handlar framför allt om att se när det sker en tydlig avvikelse från hur det brukar se ut. Genom den här rutinen hittas felen tidigt, oftast innan kunden ens har märkt att det är något som inte fungerar. I databasen finns all information om kunden samlad. Där framgår också om och vilka åtgärder som tidigare har genomförts i anläggningen samt när det skedde. Det är lätt tillgänglig information samlat på ett ställe. – Det som är centralt för att ett sådant här system ska fungera är att man kontinuerligt måste mäta och följa upp hur fjärrvärmeanläggningarna fungerar. Informationen måste vara lättillgänglig och det ska vara enkelt att se vilka anläggningar som har problem. Drivkraften för Ulricehamns Energi att sänka returtemperaturen är att minska kostnaderna. – Vi sparar 100 000–200 000 kronor i månaden under vintermånaderna genom dessa åtgärder. Om vi sänker returtemperaturen så minskar vi också vattenvolymen som behöver pumpas ut. Därigenom sparar vi även pengar på el till distributionspumparna och det gör också att vi kan få in fler kunder i nätet. – Men det är också en inspirerande utmaning att göra nätet så bra som möjligt, avslutar Henrik Säwe. 4 TIPS FÖR ATT SÄNKA RETURTEMPERATURERNA I augusti disputerade Sara Månsson vid Lund tekniska högskola med en avhandling om hur man kan optimera en fjärrvärmecentral. För att sänka sina returtemperaturer på ett optimalt sätt ska det ske i följande fyra steg: 1. Automatisera feldetekteringen, så att det snabbt syns vilka fjärrvärmecentraler som avviker från det normala. Utgå från den mätdata som energibolaget samlar in för debitering. Om man däremot vill veta exakt vad felet beror på kan det krävas sensorer. 2. När man på energiföretaget ser ett avvikande mönster behöver en ansvarig person ta beslut om att en servicetekniker ska åka ut till kunden och under söka fjärrvärmecentralen och ta reda på vad felet beror på. 3. Dokumentera vad som var fel och vad det berodde på. Avvikelsen kan bero på ett tekniskt fel, men det kan också vara orsakat av ett annorlunda beteendemönster hos kunden. Här är det viktigt att alla skriver ner felen på ett standardiserat sätt. 4. Återrapportering. Det handlar dels om att rapportera till kunden för att debitera för den åtgärd som genomförts, dels att lära sig av felen för att förbättra feldetekteringsmetoderna. Läs avhandlingen: ”Spot the Difference! – On the Way towards Automated Fault Handling in District Heating Buildings” TIDNINGEN ENERGI NR 5 2021 45