Tidningen Energi 1
FOTO: SHUTTERSTOCK Internationellt Macron vill sa
tsa på ny kärnkraft Frankrike får omkring 75 procent av sitt elbehov från landets totalt 58 kärnkraftverk. En lag från 2015 stipulerade att kärnkraftskapaciteten skulle begränsas till den nuvarande nivån på 63,2 GW och stå för maximalt 50 procent av Frankrikes totala elproduktion till 2025, ett datum som flyttats fram till 2035. Men höga energipriser fem månader innan nästa val har fått Frankrikes president Emanuel Macron att tänka om. Nu vill han att landet bygger ny kärnkraft för att säkerställa tillgången på el inom landet, hålla elpriserna på rimliga nivåer och uppnå landets klimatmål om koldioxidneutralitet till 2050. I skrivande stund har Macron ännu inte preciserat hur många nya kärnkraftverk som ska byggas. Men tidigare har det franska statliga energiföretaget EDF uttalat att de vill bygga sex nya EPR (tredje generationens tryckvattenreaktorer). EDF håller samtidigt på att bygga en 1,6 GW EPR i Flamanville, Normandie. Anläggningen väntas stå klar 2022, tio år försenad, och kommer att kosta mer än 11 miljarder euro, mot planerade 3,3 miljarder euro. Förseningen och kostnaden gör att de nya planerna ifrågasätts. Kärnkraftverket Cattenom i nordöstra Frankrike har fyra reaktorer på vardera 1 300 MW. Equinor bygger flytande vindkraft i Sydkorea Norska oljejätten Equinor ska tillsammans med statliga energibolaget Korean East West Power bygga 3 GW flytande vindkraft utanför Sydkoreas kust. Samarbetet är en del i Sydkoreas satsning på förnybar energi, där ambitionen är att landet ska ha ytterligare omkring 60 GW förnybar energi produktion 2034, varav 12 GW havs baserad vindkraft. Equinor driver världens första flytande vindkraftspark, Hywind Scotland, och använder samma tekniker för att förankra och stabilisera vindkraftverken som för flytande oljeborrplattformar. 163 miljarder dollar per år – det beräknas Kina behöva investera för att bli CO2 - neutralt till 2060. Källa: Financial Times 48 NR 5 2021 TIDNINGEN ENERGI Kraftfulla åtgärder för EU:s elkunder De extremhöga energipriserna har fått politiker i många europeiska länder att ta till extraordinära åtgärder för att hushållen inte ska drabbas så hårt. I Italien har regeringen avsatt 25 miljarder kronor för att dämpa effekterna för energikunderna, bland annat genom sänkt moms på naturgas. I Spanien har regeringen bland annat sänkt elskatter, satt ett tak på gaspriserna och begränsat elproducenternas vinster. Även i Frankrike har man satt ett tak på gaspriserna samtidigt som de fattigaste hushållen har fått stöd.