AMES 1
BITCOIN ÄR PENGAR PÅ ETT HELT NYTT SÄTT Med hjälp
av sajten www.bitcoin.se ger vi dig svar på frågorna om vad det är, historien bakom och hur det egentligen fungerar. TEXT: JOAKIM LÖWING FOTO: PIXABAY Vad är Bitcoin? Globala, digitala pengar för en global, digital värld. Med bitcoin skickar du pengar direkt från person till person utan behov av mellanhänder som banker eller kortföretag. Vad gör Bitcoin unikt? Att det är den digitala världens svar på guld. Pengar som kan användas var som helst, när som helst, av vem som helst och där ingen stat, bank eller företag kontrollerar utgivningen eller transaktionerna. Till skillnad från guld är det dock enkelt och snabbt att skicka bitcoin tvärs över världen. Hur startade det? I en värld där meddelanden och information kan skickas globalt på några sekunder känns det självklart att det ska gå att göra detsamma med pengar. Men att skicka pengar är inte samma sak som att skicka vanlig, digital information eftersom allt som är digitalt lätt kan kopieras. Detta problem löste till slut Satoshi Nakamoto år 2008 genom att för första gången skapa en digital tillgång som inte kan kopieras. Därmed uppstod möjligheten att kunna skicka värde över internet, utan mellanhänder. Blev det en succé direkt? Nej, mottagandet var först svalt. Det verkade så osannolikt att någon till slut skulle ha löst problemet med digitala kontanter, framförallt en person som ingen hört talas om. Men Satoshi är inte bara en teoretiker, utan skulle komma att visa hur systemet faktiskt fungerar i praktiken. Två månader senare skapade Satoshi det första blocket i Bitcoins blockkedja. Blocket innehöll förutom genererandet av världens 50 första bitcoins följande meddelande: ”The Times 03/Jan/2009 Chancellor on brink of second bailout for banks”. Meddelandet syftar på en artikel i brittiska The Times samma dag och utgör därmed ett bevis på att blocket inte skapats tidigare (vilket är viktigt då det visar att Satoshi inte kan ha en mängd förgenererade block undansparade). Sex dagar senare, den 9 januari 2009 släpptes version 0.1 av Bitcoin, vilket annonserades på samma e-postlista som det tidigare meddelandet. Inte speciellt mycket hände sedan under Bitcoins första år. Det dröjde till 16 december innan v0.2 presenterades och det verkar ha givit projektet lite mer fart - för bara två veckor senare var det dags för den första ökningen av svårighetsgraden. Den 6 februari 2010 öppnade den första handels28 platsen för bitcoins, Bitcoin Market. Den 22 maj 2010 köptes en pizza för 10 000 bitcoins (!) Den 7 juli 2010 släpptes Bitcoin v0.3 och när ett meddelande om det några dagar senare postades på Slashdot strömmade en stor mängd nya användare in. Resten är historia. Hur fungerar det? Dubbelspendering är ett klassiskt problem inom system för digitala kontanter. Eftersom ett ”digitalt mynt” enkelt kan kopieras finns det inget som hindrar mig från att lämna över myntet till dig och samtidigt behålla en kopia som jag ger till någon annan. Det vanliga sättet att lösa problemet är att en central auktoritet håller reda på vad som har spenderats. Det som framförallt skiljer Bitcoin från tidigare digitala valutor/kryptovalutor är att det är helt decentraliserat. Systemet bygger på P2P-teknik och ingen central auktoritet existerar eller behövs. Kryptering För att förstå hur Bitcoin fungerar måste man först känna till lite om kryptering och mer specifikt om assymetrisk kryptering. Det speciella med assymetrisk kryptering är att två olika krypteringsnycklar används för kryptering respektive dekryptering. Detta gör att nyckeln för kryptering, den publika nyckeln, kan spridas fritt. Vem som helst kan med hjälp av denna kryptera ett meddelande med vetskapen om att bara du som har tillgång till den privata nyckeln kan dekryptera meddelandet. Inom Bitcoin kallas den publika delen av ett sådant nyckelpar (eller egentligen en hashning av den publika delen) för en Bitcoinadress. En adress har ett saldo och vem som helst kan skicka pengar till den, adressen kan alltså liknas vid ett kontonummer. För att skicka pengar vidare från en adress krävs att man känner till den privata nyckeln. Transaktioner När bitcoins skall överföras från adress A till B skapas en transaktion av ägaren till adress A. Transaktionen signeras med den privata nyckeln som svarar mot adress A och publiceras sedan till nätverket. Nu finns alltså en transaktion som alla noder i nätverket känner till, men enligt problematiken om dubbelspendering skulle förstås ägaren till A samtidigt kunna sända ut en snarlik transaktion där summan istället skickas till adressen C, och en annan där den skickas till adressen D. För att ägaren till adress B skall kunna vara säker på att transaktionen är ”bekräftad” måste nätverket komma överens om vilken transaktion som är den riktiga. Blockkedjan Eftersom ingen central auktoritet finns som kan journalföra och godkänna transaktioner har Bitcoin istället en publik, distribuerad databas som kallas blockkedjan där alla transaktioner som sker i Bitcoinnätverket lagras. För att en transaktion skall vara bekräftad måste den finnas med i ett block. Att skapa ett block som kommer med i blockkedjan är en tävling mellan ”miners” i nätverket och det är fritt fram för vem som helst att vara med. Priset i tävlingen är ett förutbestämt antal nyskapade bitcoins, samt alla transaktionsavgifter som följer med de transaktioner som inkluderas i blocket. Belöningen som från början låg på 50 bitcoins halveras vart fjärde år vilket gör att det totala antalet bitcoins slutligen kommer att stanna på strax under 21 miljoner. Så hur skapas ett block? Ett block komponeras av de transaktioner som ska inkluderas, en referens till det föregående blocket - samt ett godtyckligt värde som kallas ”nonce”. Allt detta hashas sedan med SHA-256 och om värdet då blir lägre än den aktuella svårighetsgraden så har man lyckats skapa ett block som kommer att accepteras av nätverket. När det inte lyckas ändras nonce-värdet och så görs ett nytt försök, om och om igen tills ett godkänt block är skapat (eller någon annan hunnit före). Svårighetsgraden justeras varannan vecka så att nya block alltid ska skapas i snitt var tionde minut. Bekräftade transaktioner Eftersom varje block pekar på det tidigare blocket kallas alltså den distribuerade databasen för en blockkedja. Det kan hända att två miners lyckas skapa block ungefär samtidigt så att flera block existerar som pekar på samma ”förälder”. När sådana förgreningar uppstår måste varje deltagande nod måste bestämma sig för vilken gren som är den ”rätta” och regeln är då att den längsta kedjan alltid är den korrekta (”längsta” tar här hänsyn till svårighetsgraden och betyder alltså den kedja som krävt mest datorkraft att ta fram). När du tar emot en transaktion vill du försäkra dig dels om att transaktionen blivit inkluderad i ett block och att ett visst antal block skapats efter detta i samma kedja. Om en förgrening pågår kan det annars hända att din klient ändrar sig och inser att en annan gren istället är längst. I värsta fall har personen som skickat dig bitcoins skapat en helt annan transaktion som blivit inkluderad i den andra kedjan, alltså försökt sig på en dubbelspendering. Antalet block som skapats efter att din transaktion inkluderats (inklu