Stenkoll 1
”onödigt fokus på en fråga som inte har betydelse
” – Min uppfattning är att det har blivit ett omotiverat fokus på om ett täktärende innehåller delar som kan utgöra vattenverksamhet respektive miljöfarlig verksamhet. Den inställningen tycks delvis grundas på en missuppfattning och på okunskap om de juridiska bestämmelserna. Det säger advokat Agnes Larfeldt Alvén, på Zetterwalls Advokatbyrå. – Vattenverksamhet enligt miljöbalkens 11:e kapitel definieras som vissa specifika åtgärder, bland annat bortledning av grundvatten. Att en verksamhet påverkar grund- eller ytvatten innebär dock inte att den definieras som vattenverksamhet, vilket verkar vara en utbredd missuppfattning, fortsätter hon. Hydrogeologisk utredning Syftet med miljöbalken när den kom 1999 var att åstadkomma en "prövning enligt balken". Det skulle minska skillnaden mellan vattenmål enligt 11:e kapitlet, respektive mål om miljöfarlig verksamhet enligt 9:e kapitlet. Reglerna gäller också vid prövningen av miljökonsekvenserna av verksamheten, det vill säga de allmänna hänsynsreglerna enligt 2:a kapitlet. Vid en prövning enligt 9:e kapitlet ska därför även konsekvenserna för yt- och grundvatten beskrivas och bedömas precis lika utförligt som för andra intressen. Om det finns ett behov ska man även göra en hydrogeologisk utredning. Skulle "bortledning" av grundvatten krävas är detta en vattenverksamhet som ska prövas av mark- och miljödomstolen. Men i denna prövning är det faktiskt samma hänsynsregler som gäller för bedömningen av verksamhetens miljöpåverkan. I ett vattenmål finns dock även vissa bestämmelser om rådighet och samhällsekonomisk nytta som ska tillämpas. – Länsstyrelserna kan alltså inte hänvisa till juridiken och säga att en verksamhet ska prövas av mark- och miljödomstolen som ett vattenmål – bara med hänvisning till att täkten Advokat Agnes Larfeldt Alvén, på Zetterwalls Advokatbyrå. påverkar grundvattnet. Och verksamhetsutövarna kan inte heller hävda att påverkan på grundvattnet inte ska ingå i prövningen hos länsstyrelsen. De måste förse länsstyrelsen med tillräcklig information så att prövningen kan göras. – Det kan tyckas att det är en onödigt komplicerad ordning och täktärenden kan ibland skapa svåra gränsdragningsfrågor. Men i sak är det samma bestämmelser som ska tilllämpas för att bedöma verksamhetens miljöpåverkan. Oavsett om det handlar om ett fall för 9:e eller 11:e kapitlet. Jag kan tycka att det har blivit onödigt fokus på en juridisk fråga som inte har någon direkt betydelse ur miljösynpunkt. så säger MIljÖBAlKen Det finns många paragrafer i miljöbalken som rör vatten. Här räknar vi upp några av de viktigaste när det gäller materialtäkter. De skrivningar som finns i Miljöbalkens 11 kapitel 2 § säger att med vattenverksamhet avses 1. Uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar eller andra anläggningar i vattenområden, fyllning och pålning i vattenområden, bortledande av vatten från eller grävning, sprängning och rensning i vattenområden samt andra åtgärder i vattenområden om åtgärden syftar till att förändra vattnets djup eller läge, 2. Bortledande av grundvatten och utförande av anläggningar för detta, 3. Tillförsel av vatten för att öka grundvattenmängden samt utförande av anläggningar och åtgärder för detta, och 4. åtgärder som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål (markavvattning). Tyvärr är det inte helt klart vad som avses med ”anläggningar” och om en bergtäkt räknas som en anläggning. I Miljöbalkens 11 kapitel 6 § står det att: 1. en vattenverksamhet får bedrivas endast om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den. I Miljöbalkens 11 kapitel 12 § står det slutligen att det inte behövs tillstånd enligt Miljöbalken om det är uppenbart att vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena varken skadar allmänna eller enskilda intressen. Då behövs heller ingen anmälan enligt 11 kapitlet 9 a §. 12 krossordet # 122