Printing Friends 1
Skillnaden för hur vi uppfattar färger är också s
tor mellan kvinnor och män. En av de mest omfattande studier som gjorts i detta ämne är Joe Hallocks ”Colour Assignments” från 2003. Här är det viktigt att notera att skillnader i färgpreferenser mellan könen till stor del beror på sociala och kulturella konventioner. Idén att pojkar skulle bära blå kläder och flickor rosa fick sitt genomslag först i mitten av 1900-talet, dessförinnan bar små barn samma kläder. När varuhuset Åhléns 2016 lanserade könsneutrala barnavdelningar mötte det starka men blandade reaktioner i sociala medier: ”Härligt, ni har precis fått er en ny kund med fem barn som älskar alla färger”, skrev en följare på varuhusets Instagramkonto. ”Varför inte låta barnen vara de kön de är?”, skrev en kritisk följare och ”Jävla genus/feminismtrams”, kommenterade en annan. Det mest anmärkningsvärda i Hallocks studie är den blå färgens överlägsna popularitet hos båda könen och skillnaden när det gäller lila. 23 procent av kvinnorna i undersökningen anger lila som sin favoritfärg men ingen av männen. Mot bakgrund av detta är det kanske inte svårt att förstå att det inte finns några lila verktyg. Även om det inte finns några vetenskapliga belägg för att skillnaden mellan könens färgpreferenser skulle ha biologiska faktorer har ett flertal undersökningar visat att de finns. En undersökning från 2007 som genomfördes av forskarna Anya Hurlbert och Yazhu visar att män i högre grad föredrar djärva färger, medan kvinnor föredrar mjukare färger. Män är också mer benägna att välja mörkare nyanser, medan kvinnor är mer mottagliga för ljusa nyanser. Inom digital kommunikation är färgvalet ännu viktigare. När det gäller exempelvis responsmarknadsföring är rött ett klassiskt val, men flera undersökningar visar att vad som framförallt ger effekt är att kontrastera mot omgivande färger. Ta detta ofta citerade exempel på ökad respons genom ändring av knappfärg: Den röda knappen ökade svarsfrekvensen med 21 procent, men det betyder inte nödvändigtvis att rött alltid fungerar bättre. Tittar du noga så ser du att den röda färgen också kontrasterar mot den gröna färgpaletten som används på resten av sidan. Resultatet av denna metod kallas inom marknadsföringen för ”the isolation effekt” ”Mocca” säljer bättre än ”brunt”. Den amerikanska studien ”A rose by another name: Color-naming influences on decision making” visar att målande och fantasifulla namn väcker större intresse och nyfikenhet än vanliga färgnamn. ”Mocca” var exempelvis en färg som uppskattades av betydligt fler än ”brunt”, trots att deltagarna i undersökningen fick se samma färg! Den svenska författaren Sven Barthel fick i mitten av förra seklet många stadsbor att bege sig ut och upptäcka skärgården mycket tack vare sitt målande språk och vackra naturbeskrivningar. ”Spädgul”, ”vitglättat”, ”svartmuskigt”, ”gråraggigt” är några av de namn på landskapets färger som förekommer i berättelser. I en intervju förklarade han färgernas betydelse för att förmedla rätt känsla hos läsaren: ”Det finns inget grått i skärgården, inte ens klipporna är gråa. Ser man efter så upplöser sig det gråa i en mängd sammanflytande valörer, begärliga för ögat: blekt gult och rött närmast vattnet, där hällarna är slipade och renspolade; grönt av lavar högre upp; mustigt svarta strimmor, där vattnet från kärrgroparna sipprar ner.” Sammanfattningsvis kan man säga att det finns gott om både sanningar och myter när det gäller färg. Att intressera sig för färgernas språk och inneboende betydelse är ett effektivt sätt att bli bättre på att kommunicera och väcka nyfikenhet, intresse och engagemang. ”Pojkar gillar blått och flickor gillar rosa” – en marknadsföringsidé som tog form i USA strax före första världskriget och slog igenom med full kraft på 1950-talet. När varuhuskedjan Åhléns 2016 lanserade könsneutrala barnavdelningar mötte det starka reaktioner – både positiva och negativa. 27