Svensk Vattenkraft 1
Nyprövning, omprövning, återkallelse av tillstånd
? Denna artikel är ett sammandrag av det viktigaste som sades på Vattenkraftens Miljöfonds (VMF) dialogmöte 5.9. Axel Halvarsson VMF har läst de 48 ansökningar som inkom till mark- och miljödomstolarna (MMD) 1.2 i år. 15 vill avveckla verksamheten i första eller andra hand. Den övervägande grunden för ansökan om omprövning är tillstånd enligt Äldre vattenlagen. Men (om jag tolkar Axels diagram rätt) hävdar 18 ansökningar att de har tillstånd som vilar på äldre rättighet eller urminnes hävd (som gäller som tillstånd). Av dem som vill fortsätta driften anför 14 äldre rättighet eller urminnes hävd som grund för omprövning. Några kan alternativt tänka sig nyprövning. Nio sökande med äldre rättigheter vill ha en ändring av statusklassning till KMV alternativt undantag från krav enligt beslutad miljökvalitetsnorm (MKN). Vattenmyndigheterna (Vm) ska, om domstolen begär det med stöd av 22 kap. 13 § miljöbalken, yttra sig över om MKN för berörd vattenförekomst är felaktig eller rimlig och ändamålsenlig. De som begärt avveckling rakt av är sju sökande. För övriga som kan tänka sig avveckling finns alternativet om nyprövning med i bilden; för att begära återkallelse av tillstånd och därmed utrivning enligt 24 kap 10 § miljöbalken måste man ha ett tillstånd. Motiven för att ansöka om återkallelse varierar. En anledning är att nog att vattenkraftsägare river ut hellre än tar strid om rimligare och mindre kostsamma åtgärder. I Axels uppföljning noteras två skäl till att fiskpassage inte behövs. Dels att det inte finns så mycket vandringsbenägen fisk att åtgärden är nödvändig. Dels att miljönyttan inte motsvarar kostnaden för åtgärden; det är ekonomiskt oproportionerligt med fiskpassage. Domstolarna begär kompletteringar om varför inte verksamheten påverkar Natura 2000-områden. Domstolarna efterfrågar också utförligare redogörelser gällande grund för nuvarande verksamhet. Finns någon form av tillstånd att ompröva och vad omfattar det? En annan fråga rör ansvaret efter avveckling av driften. Enligt dom i MMD Nacka ska hela anläggningen rivas ut för att verksamhetsutövaren inte ska ha något ansvar för fortsatt vattenverksamhet. Sammanfattningsvis menar Axel att frågan om ny- eller omprövning medför olika konsekvenser. Tillstånd eller annan rättighet krävs för att omprövning ska kunna ske. Urminnes hävd ska göras sannolik. Ifrågasättande av statusklassning och MKN samt till vilken grad undantag ska göras är inte helt klart. Hur ska förhållandet mellan MKN och förlust av produktionskapacitet hanteras? Se också Viktor Falkenströms artiklar i nr 2 och detta nummer. Josef Henschel VMF handlägger retroaktiva projekt. Det handlar om anläggningar som har fått ett föreläggande från länsstyrelsen om att söka tillstånd för sin verksamhet. Ansökan ska ha gjorts till domstol mellan 1.12 2015 och 25.6 2020. Fonden hanterar nu 32 projekt varav nio är genomförda miljöanpassningar. Anna Jivén VMF menade att än så länge är det för anläggningsspecifikt att dra generella slutsatser om produktionsminskningar och åtgärdskostnader. Morgan Jentzén, talesman för länsstyrelserna, har noterat att domstolarna skiljer sig åt i fråga om att begära kompletteringar. Mindre information delas i samverkansprocesserna, som avslutas utan relevant information och utan färdiga åtgärdsförslag. Länsstyrelsens synpunkter får då lämnas till domstolen. Morgan påpekade att detta inte gäller de småskaliga vattenkraftsägarna utan mera de stora. Han meddelade att länsstyrelserna överenskommit om att samma personer som deltagit i samverkan också ska yttra sig till domstolarna. Undertecknad förde fram att SVAF ser stora brister i hur avvägningen av olika intressen sker i normsättningen. Ingen hänsyn till lokala och regionala elnyttor, elberedskap eller risken för torka och översvämning vid utrivning. De närboendes farhågor för sänkta sjönivåer beaktas inte trots att vattenförvaltningen har ett övergripande syfte MKN ska speglar andra samhällsintressen än vattenmiljö. Anders Skarstedt HaV svarade att i huvudsak ska domstolarna svara för avvägningar. Vi vet ännu inte om domarna kommer att visa på orimliga avvägningar. Vm:s normbeslut kan därför inte bedömas i dag. SVAF:s bestämda uppfattning är att avvägningen ligger på Vm och ska avspeglas i MKN, vilket Vm nonchalerar. Mötet avslutades med att Anders Skarstedt berättade om regeringsuppdraget att följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Uppdraget är riktat till HaV men ska ske i samverkan med Energimyndigheten (Em) och Svenska kraftnät (Svk). Den första redovisningen av uppdraget ska lämnas 1.2 2023. Fokus är mindre på utförda åtgärder och mer på den fortsatta uppföljningen av NAP. Enligt uppdraget ska andra aktörer och myndigheter kunna bidra, därför ordnas ett möte 19.10. Uppdraget omfattar bland annat: • Effekter på miljökvalitetsmål om levande sjöar och vattendrag. • Utrivningar. • Utpekanden av KMV och mindre stränga krav. • Samverkansprocessen. Mattias Jonsson Svk rapporterade om Svk:s bidrag i regeringsuppdragen, rapporten ”Miljöåtgärders påverkan på vattenkraften”. Svk arbetar med vattenkraftens lokala och regionala nytta. Vattenkraften kommer vara ett temaområde i kommande arbetet med långsiktiga marknadsanalyser. Olika scenarier för effekttillgänglighet tas fram. Prognoser för el- och energisystemet kommer vara av stor vikt framöver. Fredrik Svartengren Em berättade att myndigheten är på gång med förstudier kring modellering av vattenkraft för att förbättra beskrivningen av vattenkraften i befintliga modeller. Utfallet för energiproduktionen ska beskrivas i långsiktiga scenarier som underlag för politiken. Uppföljningen av hur tillgången på vattenkraft påverkas av genomförandet av NAP är en viktig aspekt. SVAF välkomnar att Em och Svk aktiverar sig om vattenkraften och faktiskt även den småskaliga. Att det sker tio år för sent är en annan sak. Rune Hallgren, sekreterare SVAF SVENSK VATTENKRAFT #3 2022 29