GLAS 1
” BRIST PÅ DAGSLJUS FÖRORSAKAR SÅLEDES DYGNRYTMST
ÖRNINGAR OCH SÖMNPROBLEM SOM KAN FÖRORSAKA FYSISKA OCH MENTALA BESVÄR SAMT DAGTIDSTRÖTTHET. / FAKTA / Dagsljusvariation Det är inte bara mängden ljus som är viktig för hälsan, även kvaliteten är avgörande. Ljusflödet mäts i enheten lux som avspeglar det in fallande ljus som belyser en yta (lumen/m2 ). Under dagen varierar ljuset i styrka upp till cirka 100 000 lux mitt på dagen med sol och klar himmel. Dagsljus innehåller fler våglängder som bland annat ger bättre färgåtergivning och varierar till skillnad från det generellt svagare elektriska ljuset kontinuerligt i intensitet och inriktning. I regioner med fall av ”midvinterinsomni” är det särskilt viktigt att ta vara på dagsljuset vintertid. Otillräcklig tillgång minskar sömneffektiviteten med kortare sömnlängd och mindre andel djupsömn som följd. Arbetsmiljöverkets krav på arbetsplatsbelysning för vanligt kontorsarbete är minst 500 lux. Vitaminer och hormoner i samverkan Under dagen varierar färgtemperaturen och ljusintensiteten kontinuerligt. Skiftningarna styr dygnsrytmen varför det är viktigt att tillgodogöra sig de olika ljustyperna för att må bra. Det kalla vita ljuset på dagen har mycket blått i sig vilket ökar kortisolproduktionen och därigenom vakenheten och koncentrationsförmågan. Det direkta solljuset hjälper oss att bilda Dvitamin och i takt med att ljusstyrkan avtar ökar kroppens produktion av sömnhormonet melatonin. Så kallade klockgener styr hormonnivåerna och därigenom våra kroppsliga funktioner, hur lever och njurar arbetar, ämnesomsättningen fungerar, hur vi skiftar mellan sömn och vakenhet samt vilket humör vi år på. Brist på dagsljus förorsakar således dygnrytmstörningar och sömnproblem som kan förorsaka fysiska och mentala besvär samt dagtidströtthet. Särskilt bristen på morgonljus antas ha avgörande betydelse för årstidsbunden depression. Dagsljustillgången en demokratisk fråga Den lågt stående solen i Norden i kombination med förtätningen av våra städer och att vi spenderar den övervägande delen av vår tid inomhus gör att dagsljustillgången har blivit viktigare än någonsin. Den har rent utav blivit en demokratifråga när husen tornar upp sig allt tätare och högre på dagsljusbekostnad av den lägre bebyggelsen och där den av regeringen tillsatta kommittén för modernare byggregler föreslår att kravet på direkt solljus i bostäder under 35 kvadratmeter ska tas bort för att möjliggöra enkelsidiga bostäder mot norr (idag gäller undantaget för studentbostäder). Dagsljustillgången är en folkhälsofråga. En tunnelbanearbetare eller butiksanställd har samma ljusbehov som en kontorsanställd eller byggnadsarbetare. Särskilt viktigt är ljuset för våra allra minsta, 16 GLAS 1.2022 barnen som tillbringar en stor del av sin tid i förskolan och skolan. Bland unga ökar sömnstörningar och trötthet under dagtid samt psykisk ohälsa dramatiskt, den ökade inomhusvistelsen och därmed bristen på dagsljus ses som en viktig orsak i den forskningssammanställning som Arbetsmiljöverket presenterade 2019. Där framgår ett tydligt samband mellan ohälsa och brist på dagsljus under arbetsdagen. Rapporten föreslår att ljusrekommendationerna för arbetsplatser anpassas till nyare kunskap om dagsljusets biologiska effekter på människan och att mätmetoden ändras från att mäta på ett ställe i arbetsrummet till att mäta flera punkter och utgå från de anställdas blickriktning. Krav på dagsljus i byggnader Kraven på dagsljus regleras av såväl Boverket (BBR avsnitt 6:322) som Arbetsmiljöverket (föreskrift AFS 2020:1). Enligt Boverkets byggregler gäller för nybyggnation att ”Byggnader ska utformas så att tillfredsställande ljusförhållanden är möjliga att uppnå, utan att skaderisker och olägenheter för människors hälsa uppstår”. Specifikt anges för dagsljus att ”Rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning”. I gemensamma utrymmen räcker det med tillgång till indirekt dagsljus. Beträffande solljus gäller att ”I bostäder ska något rum eller någon avskiljbar del av ett rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus. För utblickens skull bör inte dagsljuskällan enbart utgöras av takfönster utan fönster ska ge möjlighet att ”följa dygnets och årstidernas variationer”". Undantagna är studentbostäder om högst 35 kvadratmeter. För befintliga bostadshus gäller förordningen om / TEMA / Dagsljus och hälsa