GLAS 1
UPPGIFTER OM PLANGLAS HÄMTADE FRÅN BOVERKETS KLIM
ATDATABAS Sara Borgström, WSP. VILL DU VETA MER? Boverket har tagit fram en handbok och webbutbildning som du hittar på www.boverket.se/ klimatdeklaration Den tekniska livslängden för planglas kommenteras i klimatdatabasen som att den i princip är oändlig men har i praktiken satts lika med tiden för rivningen av byggnadselementet som glaset är en del, det vill säga 50 år. I Boverkets klimatdatabas finns även generiska data för härdat glas, laminerat glas, tvåglas isolerruta, treglas isolerruta och brandglas. Aluminiumprofiler finns antingen som primäraluminium eller 100 procent skrotbaserad aluminium. För exempelvis fogmassor, beslag och andra mindre mängder ingående material i glaspartier är det möjligt att använda erfarenhetsvärden. Alternativt vikt eller kostnader. Inom produktkategorin glas är det vanligt förekommande med specialmått, särskilt i glasfasader och glastak. Enligt Sara Borgström, WSP, som har tagit fram underlag till Boverkets handbok för klimatdeklarationer, kommer det därför att vara viktigt med EPD:er. Underentreprenörer som tillverkar glaspartier räknas in i A1–A3, montaget faller under A5. Gemensam metod för klimatberäkning Enligt Boverket ger reglerna om klimatdeklarationer byggbranschen en gemensam metod för klimatberäkningar, vilket dock inte betyder att resultaten blir jämförbara eftersom detaljer varierar beroende på byggnaders funktion. Svårigheten att jämföra klimatberäkningar är också en av anledningarna till varför det vid införandet av reglerna inte har satts gränsvärden för maximal klimatpåverkan. I takt med att kunskapen inom branschen ökar och Boverket utvärderar inkomna klimatdeklarationer kan detta dock komma att ändras och klimatdeklarationerna utökas samt gränsvärden införas. Förslaget är 20–30 procent lägre år 2027 med ytterligare skärpningar år 2035 och 2043 för att ligga i linje med riksdagens klimatmål 2045. Det pågår en utredning om att eventuellt tidigarelägga införandet av gränsvärden. 80 GLAS 1.2022 — Genom att införa ett krav på beräkning nu kommer det att underlätta mycket när gränsvärden ska införas. En snabb kunskapshöjning är att vänta, säger Sara Borgström och tillägger att lagstiftningen och införandet av gränsvärdet handlar om att ”klippa svansen”, det vill säga att i första hand åtgärda de sämsta byggnadsteknikerna. Enligt Sara kan vi räkna med en snabb utveckling i hela Europa vad gäller att beräkna klimatavtryck och sätta gränsvärden. Sverige är först ut med informationskravet, men Danmark går steget längre och inför gränsvärden redan 2023. De räknar också in driftsfasen och räknar utsläpp per kvadratmeter och år. — Det kommer särskilt att vara byggnader med högre gestaltningskrav som påverkas eftersom de tenderar att ha ett högre klimatavtryck. Klassiska kontor med pelardäck och betongbjälklag är exempel på konstruktionslösningar med relativt hög klimatpåverkan, menar Sara Borgström. Varför har byggherren ansvaret? Det är byggherrens ansvar att lagkravet uppfylls och byggnadens klimatpåverkan registreras i Boverkets register för klimatdeklarationer. Detta då byggherren anses vara den som har störst rådighet över de val som görs och de beslut som fattas under byggprocessen. Klimatdeklarationen registreras inför slutbeskedet, när det är klart vilka produkter som kommit till användning. Det är byggherrens ansvar att klimatdeklarationen är korrekt även om den utförts av någon annan på byggherrens uppdrag. Direkt efter registreringen erhålls en bekräftelse på inlämnandet som lämnas till kommunens byggnadsnämnd för att få slutbesked. Det är dock inte kommunen som ansvarar för kvalitetsgranskningen, det ansvaret ligger hos Boverket som har rätt att utföra tillsyn. Byggherren är under de efterföljande fem åren ansvarig för att kunna uppvisa dokumentation. Enskilda klimatdeklarationer kan begäras ut som en allmän handling. / Hållbarhet