Cirkulera 1
KLIMATPÅVERKAN A tt livsmedelssektorn är en bidra
gande orsak till utsläppet av världens växthusgaser vet vi redan. Samtidigt vill vi kunna äta allsidigt när vi lägger upp mat på våra tallrikar. Men kan vi verkligen äta vilken typ av mat vi vill, och samtidigt värna om våra kroppar – och om planeten? En som kan svara på det är Katarina Bälter, 49, professor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola. Som en del av projektet LifeGene – vars syfte är att öka kunskapen om hur gener, omgivning och människors sätt att leva påverkar vår hälsa – genomförde hon nyligen en unik studie på 5 000 svenskars matvanor. Studien gav en fingervisning om hur vi äter – och hur vi bör äta – för att det ska vara hållbart för miljön. – Baserat på de här personernas svar kunde vi dels räkna ut vilka näringsämnen de fick i sig från maten, men även hur stort växthusgasutsläpp deras matintag genererade. Vi kom fram till att det i snitt var 4,7 kilo om dagen och person. På ett år blir det 1,4 ton växthusgaser per person, säger Katarina Bälter när Cirkulera träffar henne på ett kafé i Västerås. Denna siffra – 1,4 ton – är alldeles för hög, berättar hon. – I Sverige ligger det totala utsläppet idag på cirka tio ton per person och år, när man räknar in alla former av utsläpp vi gör oss skyldiga till, till exempel från bilåkning, flygresor, uppvärmning av bostäder, konsumtion, mat. Målet för hållbar utveckling är att vi ska komma ner i två ton totalt per person och år, och här ser vi att vi nästan är uppe i den siffran bara genom det vi äter, säger Katarina Bälter. – Så det är en stor utmaning vi har framför oss. För att vi ska hålla oss under två grader ökad medeltemperatur – vilket är målet för att den globala uppvärmningen – måste alla komma ner i två ton per person och år, fortsätter hon. Studien visade också att svenskarnas matvanor skiljer sig, beroende på faktorer som ålder och kön. CIRKULERA #2 2018 – Män äter ofta mer mat än kvinnor, och de äter dessutom mer kött än vad kvinnor gör. Det är framför allt nötköttet som driver upp de här siffrorna, och vi kan även se att äldre personer äter mer kött än vad yngre gör, säger hon. Katarina Bälter är ett relativt nytt ansikte i stan. Hon jobbar på MDH sedan ett och ett halvt år tillbaka, efter att tidigare bland annat ha jobbat på Karolinska Institutet och forskat vid det prestigefyllda Stanforduniversitet i Kalifornien, USA. Hon växte upp i Stockholm, och visste redan som barn att hon ville jobba med matrelaterade frågor – dock inte på vilket sätt. – Redan när jag var liten var jag intresserad av matlagning, och tänkte först att jag skulle bli kock. Men sen tog intresset för matens betydelse för hälsan överhanden, så jag utbildade mig till nutritionist efter gymnasiet, berättar hon. ” I studien fann vi att det går att äta både klimatsmart och näringsrikt på samma gång.” – Kopplingen mat, hälsa och klimatpåverkan är det som intresserar mig mest. Hittills har man mest pratat om kopplingen mat och hälsa, men jag vill gärna koppla på klimataspekten också, fortsätter Katarina. Den stora frågan som studien ställde var huruvida det går att äta på ett sätt som är bra för Jorden och kroppen – på samma gång. Svaret var lika otvetydigt som det var enkelt. – Det var det vi ville undersöka med studien, och vi fann att det går att äta både klimatsmart och näringsriktigt på samma gång. Vi delade in deltagarna efter växthusgasutsläpp från deras matkonsumtion och så jämförde vi med hur stort intaget var av olika näringsämnen, berättar Katarina Bälter. – Och det visade sig inte vara någon stor skillnad på intaget av näringsämnen, mellan den grupp vars matvanor genererade höga respektive låga växthusgasutsläpp. Man fick inte sämre näringsintag av klimatsmarta vanor, fortsätter hon. Du som är orolig att du inte får i dig det du behöver om du äter klimatsmart mat kan med andra ord pusta ut. – Studien visade klart att det går att ha matvanor med låg klimatpåverkan som samtidigt är så pass näringsrika att de lever upp till de Nordiska näringsrekommendationerna, säger Katarina Bälter. l Professorns tips FÖR ATT ÄTA HÅLLBART – BÅDE FÖR DIG SJÄLV OCH PLANETEN: • Dra ner på nötköttskonsumtionen genom att äta mindre ofta och/eller mindre portioner. Kyckling är betydligt bättre ur en klimatsynpunkt än nötkött. Det beror på att kor idisslar, och släpper ut mycket metangas. Det krävs också väldigt mycket foder för att föda upp en ko. • Ungefär en tredjedel av all mat som produceras försvinner i svinn. Ta därför vara på resterna! Ett tips är att ha som vi har i min familj en eller två gånger i veckan: ”Rest-fest”. Då tar vi fram små burkar från kylskåpet med våra sparade rester, kanske en och en halv portion i varje. Sen värmer man det och äter det som en slags tapas. • Öka intaget av grönsaker, rotsaker och bönor som har låg klimatpåverkan. • Ät säsongsbetonat. Färsk frukt som transporteras med flyg från andra sidan jordklotet har hög klimatpåverkan. • Om du gör till exempel köttfärssås – byt då ut nötfärs mot blandfärs. Griskött genererar mindre växthusgaser än nötkött, så en så liten justering kan betyda mycket i långa loppet. 7