GLAS 4 2025 1
” VI MÅSTE SLUTA SE AVFALL SOM ETT PROBLEM OCH I
STÄLLET BÖRJA SE DET SOM EN RESURS – NÅGOT SOM KAN ÅTERANVÄNDAS OCH ÅTERFÖRAS I KRETSLOPPET. Framför kakaoträdet står från vänster Oskar Storm (SaintGobain), Rickard Nygren (White Arkitekter), Christina Stålhandske (RagnSells) och Karin Wannerberg (RagnSells) som leder projektet. I bakgrunden syns kottepalmen. den blir betydligt mer energieffektiv och risken för kondens minskar. Oersättligt växtmaterial Renoveringen genomförs av generalentreprenör Malmö Byggcenter AB, tillsammans med glasentreprenören UBA, som också gjorde den förra renoveringen på 1980-talet. Projektet genomförs i nära samarbete med entreprenör och Lunds Botaniska trädgård. Arbetet kräver varsamhet både med tanke på växterna och för att bibehålla så mycket av det ursprungliga växthuset som möjligt. — Vi strävar efter att bibehålla karaktären och gå tillbaka mer till det ursprungliga. Det finns en potential att göra anläggningen till ett ännu mer attraktivt besöksmål, säger Rebecka Kessler, projektledare på Statens fastighetsverk. — Mycket av växtmaterialet är unikt och i flera fall oersättliga, vi gör omfattande skyddsarbete för att skydda växterna klimattekniskt men också rent fysiskt under renoveringen, säger Stefan Larsson, projektledare på Statens fastighetsverk. Växthuset ingår i ett samarbetsprojekt mellan Piia (Processindustriell it och automation), Ragn-Sells och flera andra aktörer där en metod utvecklas för att skapa cirkulära materialflöden, särskilt med fokus på planglas. Det syftar till att införa en teknik som gör det möjligt att spåra material genom hela det cirkulära flödet och säkerställa att återvunna resurser bibehåller sin kvalitet. — Vi måste sluta se avfall som ett problem och i stället börja se det som en resurs – något som kan återanvändas och återföras i kretsloppet, säger Karin Wannerberg, projektledare på Ragn-Sells. Majoriteten av allt glas återvinns White Arkitekter har tagit fram en 3Dmodell av byggnaden. Modellen blir en ”digital spegel” med information om till exempel de olika materialen i byggnaden och tillsammans med en inventering av glasen kan mängden glas för återvinning och återbruk beräknas. Vid inventeringen märks glasen för att identifiera bästa möjliga återvinning. Det är i princip alla glas som kan återvinnas till nytt planglas med några få undantag. Interiört finns några härdade glas som i dagsläget går till nedgradering, det vill säga återvinns till glasull. Förhoppningsvis kan de härdade glasen hjälpa till att ta fram en process så att även de kan återvinnas till nytt planglas. Statens fastighetsverks renovering av Palmhuset är ett ypperligt exempel på hur det med lite mer varsamhet går att renovera så att den största delen av de utbytta materialen återvinns och bibehålls i ett cirkulärt kretslopp. Den totala byggtiden beräknas ta två år med preliminär öppning för besökare under hösten 2026. / GLAS 4.2025 37