GLAS 4 2025 1
Fönster är den enskilt största deponifraktionen p
å landets kommunala återvinningscentraler. Detta trots att glas kan återvinnas och smältas om oändligt antal gånger och sanden som behövs för att tillverka planglas är på väg att bli en bristvara. I ett försök att göra något åt saken startades projektet Återvinning av planglas till nytt planglas i svenska kommuner. Projektet avslutades dock i förtid då analyser visade att det kan förekomma asbest i kittade fönster. Analyserna är för dyra och tillstånd för att bearbeta miljöfarligt avfall saknas för närvarande hos det företag som erbjuder cirkulär återvinning. Text: Melinda Lemke Ökat fokus på bygg- och rivningsavfall gör att allt fler kommuner ser sig om efter lämpligare återvinningsmöjligheter. I ett projekt finansierat av Avfall Sverige, glastillverkaren Saint-Gobain, branschorganisationerna Svensk planglasförening och Glasbranschföreningen och där flera kommunala avfallsbolag samt återvinningsföretaget Ragn-Sells bidragit med sin tid, har de olika aktörerna försökt finna enkla och kostnadseffektiva lösningar för att komma till rätta med resursslöseriet som deponerat planglas innebär och hitta ett system för att fönsterglas ska bli nytt fönsterglas. Viktig resurs som riskerar att ta slut Att återvinna planglas till planglas är extra viktigt eftersom den sand som behövs i tillverkningen är på väg att bli en bristvara. 1 000 kilo återvunnet glas kan smältas om till 1 000 kilo nytt planglas, medan det krävs 1 200 kilo ny rå vara för att tillverka samma mängd. Dessutom bidrar det återvunna glaset till att minska koldioxidutsläppen i smältprocessen då det krävs trettio procent mind re energi för att smälta om glas än att smälta primär råvara. Den största utmaningen för att öka återvinningen är föroreningsgraden hos glaset som ska smältas om. Det får inte förekomma något grus, och minsta aluminiumspån från distansprofilen kan exempelvis förorsaka bubblor, vilket påverkar kvaliteten och kan förstöra tonvis med material i smältvannan. Det är också viktigt att inte blanda olika glastyper. Laminerat glas kräver exempelvis ett särskilt förfarande medan brandglas i dagsläget inte kan återvinnas alls. Först i Norden med process för planglasåtervinning Miljöföretaget Ragn-Sells driftsatte som första företag i Norden under 2024 en process för återvinning av planglas till nytt planglas och investerade stort i förbehandlingsanläggningar runt om i landet och en anläggning för optisk sortering i Örebro. Processen bygger på att hela fönster samlas in och transporteras till närmaste förbehandlingsanläggning där glaset separeras från övriga material. Det separerade glaset transporteras vidare till Örebro där föroreningar avlägsnas genom optisk sortering varefter glaset blir till ny råvara som transporteras till planglastillverkare utomlands då Sverige inte lägre har inhemsk planglasproduktion. Kommuner saknar system för cirkulär återvinning av fönster Enligt uppskattningar tar kommunala anläggningar emot runt 20 000 ton fönsterglas, som, om det återvanns, skulle kunna spara 24 000 ton råmaterial och enligt glastillverkaren Saint-Gobains beräkningar spara runt 14 000 kilo koldioxidekvivalenter. > Stora miljövinster. Genom att smälta om återvunnet glas i stället för att smälta primärmaterialen sand, soda och kalk halveras koldioxidavtrycket. SVENSKA GLASBRANSCHEN har som mål att halvera klimatavtrycket till 2030 och uppnå netto nollutsläpp 2045. En stor del av utsläppen kommer från tillverkningen varför ökad användning av återvunnet planglas är centralt för att uppnå målen. Återvunnet planglas i tillverkningen av nytt planglas minskar energibehovet i smältprocessen, utsläppen av koldioxid från smältningen av primär råvara samt användningen av nya resurser, som är på väg att bli en bristvara. GLAS 4.2025 41