Förnybar Energi 1
Figur 1. Figuren visar de åtgärder som behöver vi
dtas för att man ska få en ”Nära Noll-energi Byggnad”. Finns solpaneler kan dessa kanske klara byggnadens hela energibehov. Bild: Studentlitteratur. Källa: Energimyndigheten. 3 procent. Folkmängden väntas öka så per capita blir det en minskning. Utsläppen av växthusgaser per capita minskade med 44 procent mellan 1990 och 2022, i genomsnitt med 1,3 procent per år. Fortsätter minskningen till 2030 skulle minskningen bli nära 55 procent, lika med EU:s mål för 2030. EU:s klimatlag anger att EU ska vara klimatneutralt senast 2050. Vad kostar det? Kostnaderna för förnybara energikällor som sol- och vindenergi har minskat de senaste åren. De är numera de energikällor som ger den billigaste energin. Men energikällorna har också en nackdel. De är beroende av väderförhållanden: solsken och vind. En fördel för vindkraft är att den ger mest under vintermånaderna när elbehovet är störst. För att balansera efter förbrukning behövs alternativ. Vattenkraften med sina magasin har hittills varit den stora Figur 2. Sveriges energitillförsel uppdelat på energikällor i ett scenario för år 2030, totalt 434 TWh. Källa: Energimyndigheten. balanskraften i Sverige. Men nu efterfrågas mer. Nu byggs batterilager på många platser i Sverige, både stora och små. De blir ett bra lokalt komplement. Men Sverige står också inför en stor omställning, som sker i norra Sverige. De nya industrisatsningarna och elektrifiering av bland annat ståltillverkning som görs väntas ge ökande effektbehov. De stora havsbaserade vindkraftparker som planeras i söder kommer kanske behöva leverera energin norrut i framtiden. För att klara detta behövs nya kraftledningar mellan norr och söder i Sverige. Kort återbetalningstid Åtgärder att ställa om energin brukar ju ses med stor oro på grund av ökade kostnader. I den danska ”Energiplan 2030” har man funnit, att flertalet åtgärder som föreslås är lönsamma. Investeringarna i industrin har ofta en återbetalningstid på högst 6–7 år. Kostnaderna för de fossila energikällorna Vind och sol nyckeln till utfasning av rysk energi EU-kommissionen har publicerat en uppdatering av de framsteg som nåtts genom REPowerEU. Tre år efter att RePowerEU presenterades finns tydliga resultat: • Importen av rysk gas har minskat • Mellan 2021 och 2024 har EU:s installerade kapacitet av vind- och väntas också öka i framtiden. Vi kan finna minskade kostnader för ny energi även i Sverige. För ett solhus som byggdes i Bollebygd 2008 hade de ökade kostnaderna för investeringen återbetalats på knappt sju år. Det fortsatta boendet i huset sker till en lägre kostnad än i ett konventionellt hus. De åtgärder som genomfördes i den energiintensiva industrins sparprogram (PFE-programmet som avslutades 2017) hade i vissa fall en återbetalningstid på mindre än 1,5 år. Åtgärderna ledde till ökad lönsamhet för företagen. Omställningen innebär i hög grad att man investerar mer och får högre kapitalkostnader. Men än mer sparas genom att man slipper kostsamma bränsleinköp. En genomgripande omställning av energisystemet är inte ett tekniskt eller ekonomiskt problem. Den går att genomföra med befintlig teknik och god ekonomi. n Göran Sidén från 150 till 52 miljarder kubikmeter (bcm) och importen av rysk olja har minskat från 27 till 3 procent. Samtidigt pågår ett omfattande arbete med att minska beroendet av ryskt kärnbränsle i EU-länder med ryskbyggda reaktorer. solkraft ökat kumulativt med 58 procent, vilket motsvarar en gasbesparing på 38 miljarder kubikmeter. Det är ett tydligt kvitto på hur förnybara lösningar bidrar till både energisäkerhet och klimatmål – samtidigt. • Trots dessa framsteg importerade EU stora mängder gas, råolja och uran från Ryssland under 2024. Källa: Green Power Sweden. n 3/2025 Förnybar Energi 11 TEMA:ENERGIEFFEKTIVISERING