Förnybar Energi 1
Sommarstiltje på elmarknaden Sommaren är inte rik
tigt över ännu, i skrivande stund, och en handfull sköna dagar är att vänta innan vi behöver ta fram höstjackorna. Precis som vi antog innan semesterperioderna tog sin början har det varit en mycket lugn sommar, åtminstone prismässigt. Däremot ser hösten ut att bli lite dyrare än vad som låg i spåkulan i slutet av juni. Vädermässigt är det nog få som har klagat med högtryck vecka 28 – 30 precis lagom när de flesta är lediga. Allra varmast var det vecka 29 vilket sammanträffar med den historiska medeltoppen innan det börjar gå utför, och vi hade denna gång nära fyra grader varmare än normaltemperatur. Intensiva högtryck innebär sedvanligt att det inte kommer mycket nederbörd. Efter en blöt vecka 27 så kom det inte många droppar under de efterföljande tre veckorna, åtminstone inte i närheten av vattenmagasinen. Den hydrologiska balansen, som var urstark i vintras men som har mattats av under våren då vi hade ovanligt lite snö som kunde smälta, backade med hela 15 TWh under dessa tre veckor när vi matades med TV-bilder om att högtrycken var som allra starkast i norra Sverige. 150 TWh 145 140 135 130 125 2016 120 201601 201709 201817 201925 202033 Årsförbruk Sverige 202140 202248 Sverige tempkorr Den svenska elanvändningen har minskat från 140-145 TWh till 130-135 TWh de senaste tio åren. Någon uppåtgående trend finns inte i elanvändningen. 22 Förnybar Energi 3/2025 202404 202512 2018 2020 2022 2024 Av Gustav Olsson och Johan Sigvardsson, Bixia Elområde 2, Sveriges största magasinsområde och som brottats med mycket höga vattennivåer i nästan ett år nu, fick lite respit. Fyllnadsgraderna låg här i mitten av juni på osannolika 92 % men har nu fallit tillbaka till 83 %. Det är dessa stora vattenmängder som är den enskilt största orsaken till de nästan konstant låga elpriserna i norr. Rullande årselanvändning Rullande svensk årselanvändning (TWh) Från midsommar till dags dato summerar vi ett systempris till 28 euro per MWh men med stora skillnader. 10 euro i norra Sverige, SE3 väldigt nära systempriset med sina 29 euro medan SE4 importerat många billiga kontinentala soltimmar som håller nere snittpriset på 44 euro. Andra halvan av augusti drar upp snittet när lite mer kärnkraft än planerat har stått still samtidigt som vinden har varit låg. Högtrycken innebar också att vi under dessa veckor hade årets lägsta vindkraftsproduktion vilket gjorde att hårt ansatta vattenkraftsproducenter fick chansen att ta åtminstone lite mer betalt än de låga ensiffriga priserna. Dessa priser har knappt räckt till driften och plågat dem under en lång tid när vi har haft inlåst kraft inte bara i Sverige utan även i norra Norge. Just Norge och i synnerhet deras elområde 2, det sydligaste varifrån flera kablar till kontinenten går, är värt lite uppmärksamhet och anledningen till att vi kan få en högre prisbild i höst än vad som kunde skådas för en handfull veckor sedan. Vanligtvis råder en stigande fyllnadsgrad den här tiden på året till följd av snösmältningen men NO2 har haft en fallande kurva utan avbrott sedan vecka 27. Fyllnadsgraden är nu endast 57 procent vilket är hela 23 procentenheter under normalt för säsongen. Det gör att vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Slutklämmen med fler elområden som blir dyrare är att alla dras med uppåt, och därmed ett dyrare systempris. Bränslemarknaderna har varit ovanligt stillsamma och sommaren har präglats av låg volatilitet. Trots allt som sker i vår omvärld med krig och tullar så har vi snarare fått se en viss nedgång när marknaden bedömer att konjunkturen kommer att vara svag under en bra tid framöver. Efter en tämligen sträng vinter med ELHANDEL