Förnybar Energi 1
VATTENKRAFT Det innebär att den känsliga turbinre
gulatorn måste reagera på även små förändringar i frekvensen för att garantera stabiliteten i elnätet. – Det här är ett mycket krävande driftläge för den hydrauliska regulatorn, och därmed för hela ledkransmekanismen och dess kringsystem, eftersom små rörelser krävs kontinuerligt, förklarar Zeller. ”Fungerat bättre än förväntat” Testerna och godkännandeprocedurerna för HyCon GoHybrid-systemet på fabriken gick mycket bra. Sedan augusti 2024 är Harrsele-enheten i full drift. Sture Andersson, stationsägare för Harrsele och anställd på Statkraft, sammanfattar det senaste året i drift på följande sätt: – Det har fungerat bättre än förväntat, vi har faktiskt varit helt utan sedvanliga problem som kan uppstå när man installerar en ny produkt och nu är enheten även godkänd för att leverera FCR-tjänster. Jag kan verkligen rekommendera GoHybrid för liknande turbiner. Hydraul-systemet kan anpassas efter storleken på kraftverket. Det är således tillämpbart även i mindre kraftverk. n Patrik Björkholm, Voith Hydro 1a 1b 2a 1c Modernisering av hydraulsystemet vid Harrsele: Från 11.000 liter olja till 500 liter: GoHybrid minskar den erforderliga mängden olja med 95%. Jämfört med ett konventionellt lågryckssystem likt dem i Harrsele använder GoHybrid ca 70 % mindre energi. 2b Jämförelse gammalt och nytt system GoHybrid aggregat Modernt GoHybrid-aggregat: 2a – GoHybrid oljetank med varvtalsreglerat pumpsystem 2b – GoHybrid ackumulatorsystem Konventionellt system Befintlig konventionell lågtrycks-regulator: 1a – konventionell tryckklocka med lågtryck 1b – konventionell styrenhet för lågtryck 1c – konventionell oljetank för lågtryck Fjärilar, energieffektivisering och hållbarhet Fjärilars flexibla och resurssnåla sätt att flyga får symbolisera energieffektivisering. Man skulle kunna tro att fjärilars flygförmåga är ineffektiv med deras fladdrande vingslag. Det ska dock vara helt felaktigt. Forskare vid Lunds universitet har studerat fjärilars flygteknik i en vindtunnel. I studien såg forskarna att fjärilens stora, flexibla vingar istället är perfekt designade för bästa flygförmåga. När vingarna slår uppåt kupas de, varigenom det skapas en luftfylld ficka. När vingarna så pressas ihop slås luften ut, vilket gör att fjärilen får en slags bakåtriktad jetstråle som för fjärilen framåt. Vingslagen nedåt gör att fjärilen håller sig i luften och inte faller till marken. Forskarna tror att studien ska inspirera till att förbättra flygteknik och prestanda hos små drönare. Om man arbetar med energieffektivisering gäller det att tänka smart. Att studera hur naturen skapat de bästa lösningarna kan ge bra vägledning till energieffektiva lösningar. Trots tillgången på i stort sett oändliga mängder energi har naturen genom evolutionen lärt sig att inte använda onödigt mycket energi. Ett exempel på detta är fjärilars flygförmåga. Det är något vi människor bör tänka på, inte minst när det gäller att använda olika resurser som exempelvis energi. De smartaste lösningarna är oftast eller nästan alltid också de energisnålaste. n Källa: https://phys.org/news/202101-butterflies-jet-propulsion-wings. html Fjärilen på förstasidan är en Nässelfjäril (latin: Aglais urticae) som är en av ca 165.000 olika fjärilsarter. 3/2025 Förnybar Energi 27