Förnybar Energi 1
Elanvändningen fortsätter att minska Trots allt t
al om att elanvändningen ska öka i Sverige, sker det omvända. Under första halvåret sjönk elanvändningen från 70,5 till 67,6 TWh, en minskning med 4 procent. En delförklaring var att vårvintern var varmare än normalt. Faktum är att elanvändningen i Sverige inte ökat i Sverige på 40 år, trots att BNP ökat med dryga 40 procent och vi är 2 miljoner fler invånare. Att elanvändningen minskar får nog främst tillskrivas energieffektivisering. En potential som inte är uttömd, se exempelvis artikel sidan 14 i detta nummer om elmotorer. Hälften av världens elanvändning sker i elmotorer där det finns en stor outnyttjad potential till effektivisering. n Solelen sätter nya rekord i Kina Kinas satsning på förnybar energi bara fortsätter att accelerera. Under första halvåret byggde landet ut solkapaciteten med 212 gigawatt. Det kan jämföras med den totala installerade effekten i Europa på 338 GW vid utgången av 2024 (se artikel sid 20). Under årets första sex månader producerade Kina 560 TWh solel och 590 TWh vindkraft, ökningar med 43 respektive 16 procent, skriver den kinesiska nyhetssajten Sina. Andelen sol och vind i elmixen ökade från 20 procent första halvåret 2024 till 23,4 procent i år. n Stor investering i svensk vattenkraft Vattenfall investerar 630 miljoner kronor i ett andra steg, efter första investeringsbeslutet i december, i Sveriges största vattenkraftstation, Harsprånget, i Lule älv. Med en helt ny turbin blir Harsprånget Sveriges effektmässigt största station med fem aggregat på totalt 913 MW och en total produktion på drygt 2 TWh per år. Idag är effekten 813 MW. n 4 Förnybar Energi 3/2025 Elforsk: Elsystemet inte mindre stabilt trots mer vind- och solel Det saknas tecken på att det svenska elsystemet skulle ha blivit mindre stabilt, trots att andelen vindkraft och solel har ökat. Kostnaden för att upprätthålla stabiliteten är relativt låg och förväntas fortsätta vara det. Energiforsks program Nepp har analyserat stabiliteten i det svenska elsystemet under perioden 2015–2024, baserat på offentligt tillgängliga underlag. En slutsats är att elsystemet inte har blivit mindre stabilt trots att andelen vindkraft och solel har ökat under perioden, enligt rapporten. – Det är kritiskt att Sveriges elsystem är robust, men på senare år har det börjat ifrågasättas. Den här rapporten bekräftar Energiforsks bild att i ett internationellt perspektiv fungerar vårt elsystem väldigt bra, nästan oavsett hur man mäter, säger Energiforsks vd Markus Wråke. Kostnad för stödtjänster Kostnaden för att hålla elsystemet stabilt ökade kraftigt mellan 2020 och 2023, när omsättningen på Svenska kraftnäts marknad för stödtjänster ökade från under 1 miljard till som högst cirka 8 miljarder kronor under 2022. Orsaken är framför allt att elpriset var högt under perioden, och priset på några stödtjänster är kopplade till elpriset. En annan orsak är att Svenska kraftnät under perioden skapade nya stödtjänster, och innan marknaden för dem stabiliserades var priserna där höga. – De största kostnaderna för Sveriges elsystem är kopplade till att producera och transportera el, stödtjänster utgör bara några fåtal procent. Mycket pekar på att med ny teknik som batterier blir det billigare att hålla reserver med hjälp av bland annat stödtjänster. Sverige har aldrig haft bättre möjligheter att hålla systemet stabilt och kostnaden per kWh för att klara det i framtiden ser enligt våra analyser ut att ligga på ungefär samma nivåer som i dag, säger Mikael Odenberger. n Rapporten finns att läsa i sin helhet på Elforsks hemsida. Borgholm och Gullspång i solcellstopp Borgholm är fortsatt bäst i Sverige på solceller, det visar Solcellstoppen 2025. Årets största kliv står Gullspång för. För andra året i rad är Borgholm den kommun i Sverige som har installerat mest solel per invånare. Solcellstoppen, Svensk Solenergis årliga kartläggning av installerad effekt solel per invånare, visar att Borgholm med 1 884 watt per person stärker sin ledande position. Den största ökningen i Solcellstoppen 2025 står Gullspångs kommun för, som går rakt in på andraplatsen i Solcellstoppen 2025. Kommunen har gått från 733 watt till 1 858 watt installerad effekt per person från 2023 till 2024, en ök-ning på hela 154 procent. Kommunen har satsat på solceller på egna byggnader och i den kommersiella hamnen i Otterbäcken. Dessutom invigdes Sveriges första storskaliga agrivoltaiska solpark i Hova. Här kombineras solpaneler med jordbruk och det ska produceras både el och grödor i ett så kallat solsambruk. Nedan följer Sveriges fem soltätaste kommuner: 1. Borgholm 2. Gullspång 1884 W/person 1858 W/person 3. Sölvesborg 1775 W/person 4. Skurup 5. Sjöbo 1745 W/person 1654 W/person Både Borgholm och Gullspång ligger på en högre nivå i installerad effekt per person än världens mest soltäta land, Australien (1 521 W), enligt siffror från branschorganisationen Solar Power Europe. Riksgenomsnittet för Sverige är 454 W per person. n NOTERAT TEMA:VINDKRAFT