Förnybar Energi 1
Elnäten lär bli fortsatt ”trånga” med all ny el s
om ska in på nätet. Att bygga bort flaskhalsar blir en viktig uppgift liksom att placera kraftverk och batterier vid rätt platser i elsystemet. Bild: Svenska Kraftnät. Del 3. Förnybar energi i Sverige Framtidens energi Elanvändningen i Sverige spås öka kraftigt de närmaste åren. Historiskt har sådana prognoser ofta överdrivits. En sak är dock säker. Ny el måste vara billig och då är det bara ny vindkraft och solel som kan komma ifråga. Tillsammans spås de båda energikällorna öka med 30 TWh, enligt Energimyndighetens prognos för år 2030. Artikelserien har hittills behandlat den historiska utvecklingen i vårt land - hur den förnybara energin på 1800-talet ersattes av fossil energi, som maxade kring 1970, och sen har återkommit de senaste årtiondena. För det historiska finns statistik som visar hur utvecklingen har varit. Men för framtidens behov finns inga siffror. Ser man på gamla prognoser så har ofta behoven överdrivits. Sedan 1970 har den totala användningen av energi inte ökat alls, men energikällorna har förändrats. I detta avsnitt ska framtida behov behandlas, men osäkerheten är stor. Energianvändningen i Sverige år 2023 visas i tabell 1. Industri (TWh) Biobränslen 59 Biodrivmedel 0 Kol o Koks Olja m m Naturgas El Totalt 13 9 2 Övr Bränslen 5 Fjärrvärme 3 44 135 Transporter (TWh) 0 20 0 54 0 0 0 4 78 Bostäder (TWh) 14 0 0 8 1 0 47 69 139 Tabell 1. Energianvändning i Sverige år 2023. Från Energimyndighetens skrift ”Energiläget i siffror 2025”. 8 Förnybar Energi 3/2025 Uppgifterna kommer från Energimyndighetens ”Energiläget i siffror 2025”. Fördelningen på sektorer är: industri 38,4 procent, transporter 22 procent och bostäder service m m. 39,6 procent. EU har ett direktiv om energieffektivisering. Sedan 2012, när EU-direktivet trädde i kraft för första gången, har det genomgått tre uppdateringar. Den senaste uppdateringen skedde i september 2023. Direktivet är en reglering, som syftar till att minska energianvändningen inom EU. Direktivet fastställer mål för effektiviseringar, inklusive specifika besparingsmål som medlemsstaterna måste uppfylla. I den senaste uppdateringen höjs EU:s energieffektiviseringsmål till 11,7 procent till år 2030. Industrins energianvändning Prognoser över hur användningen av energi ska kunna utvecklas till 2030 visas i tabell 4 (se nästa uppslag). Tabell 2 visar en prognos för elbehoven från industriföretagen i Sverige. Behoven ökar med 55 TWh till år 2030. De befintliga industrierna ökar med 19 TWh och förväntade nyetableringar väntas behöva 35 TWh. Det är en kraftig ökning, men den kommer också att medföra att behoven av värme och bränsle minskar i industrin, kanske med en fjärdedel. Men sammantaget blir det en ökning med 25 procent. För transporter finns en prognos om att elbilarna ska öka Den europeiska horisontalaxlade väderkvarnen fi nns avbildad i en engelsk bok från 1270-talet. Väderkvarnarna fi ck en utbredd användning över Europa. Till Sverige kom de på 1300-talet, och fi ck en stor spridning. På Öland fanns vid slutet av 1800-talet cirka 2 000 väderkvarnar. Nu fi nns cirka 355 kvar och bidrar till landskapets särprägel. I Europa har det funnits ungefär en halv miljon väderkvarnar som mest. Före ångmaskinernas tid svarade vindkraft och vattenkraft för hälften vardera av alla maskinella drifter. Figur 1. Homo erectus, den moderna människans föregångare, var sannolikt först med att tämja elden, för mer än en miljon år sedan. Bild: Nathan McCord, U.S. Marine Corps / Public Domain. Nu serie om historien om förnybar energi, del 1 Energihistorien – från början var energin förnybar Människans första energikällor var muskelkraft och bioenergi. För 2000 år sedan började kineserna använda vindkraft. I Sverige fi ck invånarna vänta på väderkvarnarna tills 1300 talet. De första vattenkraftverken konstruerades i Asien 100 år före Kristus födelse. I Norden dröjde det kring mellan 1100- och 1200-talen. Göran Sidén startar en artikelserie om historien kring förnybar energi. När människan började använda mer energi än för det nödvändiga födointaget, var det förnybara energikällor som togs i bruk. Göran Sidéns serie om förnybar energi startade i nr 4/2024. Första steget var när vi för 200.000 år sedan började använda elden. Det var bioenergi som var källan, och den kom sen att vara vår viktigaste energikälla ända till 1900-talet. Tidigt kom också muskelkraft från djuren att tas i människans tjänst, som dragdjur, klövjedjur eller som bärare av ryttare. Vindkraft togs också tidigt i bruk. När fenicierna färdades över haven för 3 000 år sedan var det med hjälp av 24 Förnybar Energi 4/2024 Av Göran Sidén, SERO segel. Kinesiska vertikalaxlade väderkvarnar lär ha tagits i bruk för 2 000 år sedan, men den äldsta säkra dokumentationen är från år 1219, då den beskrevs av den kinesiske statsmannen Yehlu Chhu-Tshai. Skvaltkvarnen uppfanns i Asien De första vattenkraftverken, det horisontella vattenhjulet, skvaltkvarnen, började användas omkring år 100 f.Kr. i Asien. Det spreds sen runt i hela Europa under medeltiden. Historiska dokument tyder på att det spreds i Sverige i slutet av 1100-talet eller i början av 1200-talet. Ett defi nitivt bevis för skvalthjulets förekomst fi nns i landskapslagarna från 1200-talets andra hälft. Där fi nns detaljerade bestämmelser om kvarnbyggen och kvarndrift. Vattenkraften har alltså använts i Sverige i cirka 800 år. Det första vattenkraftverket som producerade elenergi byggdes i Rydal vid Viskan. Det skulle försörja traktens bomullsspinneri med belysning. Två båglampor lyste upp fabrikslokalen. Vattenkraftverket i Rydal togs i drift 1882. Det har sen dess byggts om i fl era etapper, men producerar fortfarande elektricitet. De fl esta större svenska vattenkraftverken byggdes i mitten av 1900-talet. Fram till 1970 fi ck vi nästan all vår elenergi från vattenkraft. Energikris på 1700-talet Sverige fi ck en allvarlig energikris på 1700-talet. Skogarna skövlades för att få bränsle till de energislukande eldstäderna. Alla led i järnhanteringen krävde energi i form av ved eller träkol och efter hand blev träkol dyrare. Brist på ved uppstod i södra Sverige. En åtgärd var att utveckla energieffektivare eldstäder. Kakelugnen är en murad, kakelklädd eldstad gjord för uppvärmning. Kakelugnar har spårats från 600-talet. Den fanns i Tyskland på 1500- och 1600-talen med glaserade färgade kakelplattor. På uppdrag av Rikets råd, som länge bekymrats över slöseriet med ved, TEMA: ENERGIEFFEKTIVISERING TEMA:VINDKRAFT HISTORIA TEMA:VINDKRAFT