Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktellt i vården
Vårdguiden Inspiratören Daniél Kallonas
Vårdguiden Säsong för: Övre luftvägsinfektion
Vårdguiden Tema Depression
Vårdguiden Ida blev fri från sin depression
Vårdguiden Så behandlas depression
Vårdguiden Jimmie har dystymi
Vårdguiden 65+? Vaccinera dig mot influensa
Vårdguiden När ditt barn blir sjukt
Vårdguiden Förmaksflimmer
Vårdguiden
Vårdguiden Trött på att vara trött?
Vårdguiden Äldre och ensamhet
* Äldre och ensamhet ”Ensamhet och isolering ökar
risken för ohälsa” Ensamhet är en känsla och därmed svår att mäta eller jämföra. – Man kan säga att ensamhet är skillna» äldre. Till exempel anordnar Svenska kyrkans församlingar syjuntor, språkkurser, seniorkörer, öppet hus, hem- och sjukbesök och mycket mer. Frälsningsarmén arrangerar kafträar, hembesök, ledsagning, telefonkontakt, gemensamhetsaktiviteter, äldrekollo med mera. sensn.se msmde sninsmen.se eede • Äldrekontakt anordnar, förutom katräar för dig som är 75 år eller äldre, även telefonträar, där du kan lyssna på föredrag och diskutera i mindre grupper via telefon. Anmälan och mer info: 08-562 768 00, den.se • Stockholms stadsmission har livsberättargrupper, där du som är över år kan träa andra i en grupp för att prata om livet. Även lunch och ka, hembesök och gemensamhetsaktiviteter. sdsmissinen.se 24 den mellan den önskade och den faktiska nivån av sociala kontakter, säger Lena Dahlberg, docent i socialt arbete och forskare vid Aging Research Center vid Karolinska Institutet. Ensamhet kan vara social eller emotionell. – Social ensamhet är att inte tillhöra en grupp eller ett nätverk. Kanske har du en bra relation med en partner, men saknar vänner du känner samhörighet med. Emotionell ensamhet är att sakna en nära relation. Du kan vara med i många grupper och sammanhang, men inte ha någon att anförtro dig åt på djupet. Social isolering innebär att ha få sociala kontakter. – Men det behöver inte betyda att du upplever dig som ensam. En del väljer att dra sig tillbaka och trivs med det. Man måste helt enkelt fråga om en person känner sig ensam eller inte, säger Lena Dahlberg. Ofrivillig ensamhet finns i alla åldrar. – Ensamhetskänslor är ganska vanliga hos ungdomar och unga vuxna. Sedan sjunker kurvan och ligger lågt fram till 75–80-årsåldern, då den stiger igen. Unga pensionärer upplever generellt inte mer ensamhet än personer i medelåldern. I 75–80-årsåldern har många hunnit mista bekanta, vänner eller kanske en partner. Sjukdom och funktionsnedsättning kan göra det svårare att ta sig hemifrån för att delta i sociala aktiviteter. – Den största riskfaktorn för ofrivillig ensamhet hos äldre är att förlora en make eller maka, men även depression och svårigheter att röra sig ökar risken, säger Lena Dahlberg. Ibland sägs det att ensamheten, särskilt bland äldre, ökar lavinartat, men det finns ingenting som tyder på det, menar hon: – Cirka 12 procent av alla personer över 77 år uppger att de nästan alltid eller ofta upplever ensamhet. Siffrorna har varit stabila sedan åtminstone 1992. – Därmed inte sagt att ensamheten bland äldre inte är ett allvarligt problem. Det är viktigt att ta frågan på största allvar. Att känna sig ensam och isolerad är tungt. Det minskar välbefinnandet och ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa. Bland annat har ensamhet samband med en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, demens och depression. Hur kan sjukvården fånga upp ofrivilligt ensamma för att motverka ohälsa? – Personalen behöver fråga om personen inte berättar det själv. Kanske kan patienter som nyss förlorat en make eller maka få frågor som ”Får du någon hjälp?” eller ”Har du stöd av andra?” Det kan finnas skamkänslor kopplade till ensamhet. Det är också viktigt att erbjuda hjälpmedel som underlättar social samvaro, till exempel hörsel- och förflyttningshjälpmedel. På vilka sätt kan den ofrivilliga ensamheten hos äldre brytas? – Det är ont om studier om vilka insatser som har bäst effekt, men vi vet att det är viktigt att deltagarna involveras i hur insatserna utformas och genomförs. Det är också viktigt att erbjuda en bredd av insatser och aktiviteter. Alla människor är olika, med olika intressen och behov. Den som känner sig emotionellt ensam är till exempel ofta inte hjälpt av gruppaktiviteter, i alla fall inte innan personen har lärt känna någon ordentligt. – Sociala aktiviteter inom äldreomsorgen är bra, och det är viktigt att personalen i hemtjänsten har tid att prata. För den som inte har äldreomsorg kan det finnas en hel del träffpunkter och aktiviteter, säger Lena Dahlberg. 1177 vårdguiden 4 • 19
Vårdguiden Finnkampen
Vårdguiden Läkemedel och miljö
Vårdguiden Ny behandling vid bulimi och hetsätning