Nordisk Energi 1
ENERGILAGRING För att göra det möjligt att lagra
värme under en längre tid använder sig Azelios termiska energilagringssystem av en legering av återvunnen aluminium, som värms upp tills den smälter vid ungefär 600 grader Celsius. Vid behov kan den lagrade värmen sedan användas för att driva en stirlingmotor och producera elektricitet. ILLUSTARTION: AZELIO ➛ vätgas. En 500 000 kubikmeter stor saltgrotta kan till exempel innehålla vätgas, vid ett tryck på 200 bar, som motsvarar en lagrad energi på 100 gigawattimmar. Lagring av vätgas i saltgrottor är bland annat en viktig del av projektet Advanced Clean Energy Storage i Utah i USA, som är ett samarbete mellan Mitsubishi Power och Magnum Development. Utgrävningen av projektets första saltgrotta har redan påbörjats och totalt fi nns det utrymme för 100 grottor i den underjordiska saltformationen, som är mer än en och en halv kilometer djup och nästan fem kilometer bred. I varje grotta kommer det att kunna lagras tillräckligt mycket vätgas för att producera 150 gigawattimmar elektricitet, vilket kommer att ske med hjälp av gasturbiner. Det är mer än vad som kan lagras i 40 000 fraktcontainrar fyllda med litiumjonbatterier. Den stora lagrings62 kapaciteten gör det möjligt att lagra fl era månaders överskott från förnybara energikällor. Energi på termos I termiska energilagringsanläggningar kan energi lagras tillfälligt i form av värme eller kyla. Till exempel kan energi lagras genom att den används för att värma upp antingen ett fl ytande salt eller ett annat material som kan absorbera stora mängder värme. Eftersom man vill att det ska hålla värmen så länge som möjligt förvaras det uppvärmda materialet sedan i ett isolerande utrymme, som fungerar ungefär som en termos. När det är dags att frigöra energin kan värmen utnyttjas för att hetta upp vatten till ånga, som genererar elektricitet genom att driva en turbin. Den här energilagringstekniken kan bland annat användas för att lagra energi från termisk solkraft, som till skillnad från solceller producerar värme istället för att producera el direkt. Med hjälp av termisk energilagring kan överskottsvärme som produceras under dagen, när solen lyser som starkast, sparas till kvällen, när solen slutat lysa. Den kan då antingen användas för att generera elektricitet eller för att värma upp hus. 200 år gammal uppfi nning Det svenska företaget Azelio har tagit fram ett termiskt energilagringssystem baserat på en legering bestående av framförallt aluminium, som både har en utmärkt förmåga att lagra värme och är det tredje vanligaste ämnet och den vanligaste metallen i jordskorpan. För att minimera systemets miljöpåverkan används dessutom återvunnen aluminium. Det termiska energilagringssystemet laddas med energi genom att aluminiumlegeringen värms upp till 600 grader Celsius, då den övergår till fl ytande form. Förutom att den kan Nordisk Energi 2 2021