GLAS 1
FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och Avfall Sverige
har undertecknat ett samförståndsavtal där de enats om att samarbeta kring hantering av fast avfall för att nå målet om noll avfall och visionen om cirkulär ekonomi. I renoveringen och hyresgästanpassningen av Naturskyddsförenings rikskansli återbrukades utöver dörrar och glaspartier även lös och fast inredning, installationer och textilgolv. Under ombyggnationen av Bromma sjukhus har dörrar demonterats och lagerhållits i källaren för att rekonditioneras och återmonteras under hösten. inte så mycket extra för de har redan den infrastruktur som behövs och kan nu plötsligt utöka sitt erbjudande och sin tjänst med en helt ny del. Få fler intäkter med samma ingredienser. Hur tänker ni kring garantier? — I alla de projekt vi har med i guiden har det varit beställaren som har gått in och tagit garantin. Jag tror att det är så man kommer att behöva jobba innan fler leverantörer hoppar på tåget kring att kvalitetssäkra sina egna, återbrukade produkter. Vad vi är tydliga med är att vi konsulter kan stå för kvalitetssäkringen, vilket ibland kan vara mer värt än garantin på en ny produkt, särskilt om det är en billig produkt. Vi hade exempelvis ett fall med en brandkonsult som gick in och tittade på ett återbrukat entréparti i stål och glas och konstaterade att det var i jättebra skick, det kan vara mer värdefullt för beställaren än att köpa in en ny produkt som brandkonsulten inte har kvalitetssäkrat och tittat på fysiskt. På pappret tar beställaren den juridiska garantin, men det är mycket tryggare att ta den om man har med sig en konsult som faktiskt har tittat på produkten. I dagsläget är återbruk tidsintensivt, hur ser intresset ut från beställarna? — Många vill börja men vet kanske inte riktigt hur. Ofta kommer det som direktiv ovanifrån, men de som ska omsätta direktiven vet inte hur, det upplevs som stort och svårt att veta i vilken ände de ska börja. Det vi har märkt funkat bäst är att avgränsa. Det är lätt att tänka att nu ska vi börja med återbruk och då ska vi återbruka allt, men det är nästan dömt att misslyckas och ger dåliga ringar på vattnet. Fokuserar man istället på en avgränsad del, exempelvis dörrar och glaspartier, då blir det inte för stort och komplext. Börja hellre med fem små pilotprojekt än ett stort, för vad mycket av det här handlar om är erfarenhetsåterföring och kunskapsspridning. Sitter man och gör 100 procent återbruk på ett projekt då får just de deltagarna koll, men inte resten. Genom att ha flera projekt sprids erfarenheterna. Vilket är det typiska återbruksprojektet? — Det är egentligen ganska blandat, men det är mycket hyresgästanpassningar för det är där man har insett att det är väldigt kort livscykel. Projekttiden är generellt också kortare. Vad gäller kontor är det många produkter som har hög kvalitet och fortfarande är i gott skick. Tittar man på lite större projekt, framför allt inom nybyggnation, ser vi numera att det ställs krav på att det ska finnas återbrukat i allt från flerbostadshus till kontor och skolor. Öppna din dörr! Vad har varit roligast i arbetet med guiden? — Att arbeta tillsammans, vi har varit massor med inblandade på kontoret. Det har varit väldigt lyxigt att ta sig tiden att utvärdera, det är något som ganska ofta glöms bort. Den del av guiden vi kallar kunskapspaket, med malldokument för egenkontroll och handlingsplan, var väldigt rolig att ta fram eftersom det är något vi redan har känt att vi har nytta av. Ska vi jobba mot standardisering, kvalitetssäkring och mer generella metoder för att gå från pilot till standard så måste vi ju ta fram de här dokumenten. Alla företag och kontor har handlingsplaner och egenkontroller, det gäller att få in det cirkulära i de standarderna för att det ska gå snabbare. Har något förvånat? — Entreprenörerna vet så himla mycket mer om det här än vad vi vet och framför allt vad de själva vet att de vet. Demonterat grejer är ju något de har gjort förut, kanske utan att tänka på det, och de har mycket bättre koll på byggplatslogistik. Så det är ju jätterimligt att lyssna på hur de arbetar, vilka metoder de har, hur vi ska anpassa det här så att det blir så smidigt som möjligt för dem istället för att komma med en färdig lösning på hur de ska jobba. Entreprenörerna i de projekt vi har arbetat med har varit väldigt lösningsorienterade och positivt inställda. Vi har sett en utveckling från att de kanske har grymtat lite till att det här kan vi nog göra något bra med. Vad har du för konkret tips till den som vill komma i gång? — Vi har ett cirkeldiagram vi kallar för ”tio steg till cirkularitet” med alla olika faser man behöver gå igenom. Det viktigaste i början är visioner och mål, att det finns en samsyn kring varför man gör det här. Det är också viktigt att alla inblandade parter är med så tidigt som möjligt och diskuterar så att samtliga får chansen att lyfta var de ser för utmaningar. Samarbete och dialog är nyckeln! Görs inte detta i början så kommer det komma förr eller senare, när man redan är en bra bit in i projektet, och då har man har missat värdefulla kommentarer som hade varit bra att ha med redan från start. Vilken roll har en cirkularitetskonsult? — Vi brukar skoja om vad rollen innebär, det är 50 procent logistik och 50 procent att vara peppande och uppmuntra andra. Men också att våga vara ärlig. Det är många som menar att det inte borde få kosta mer, fast jo – det behöver man nog vara inställd på. Och det kanske är det som är lite av poängen också, det är för billigt med nytt. Sedan vill jag också lyfta fördelen med att vara både arkitekt och cirkularitetskonsult, eftersom vi kan se till att återbruket blir en integrerad del av gestaltningskonceptet – klimatsmart, funktionellt och snyggt, helt enkelt! / Fakta om guiden: Guiden riktar sig till alla i byggbranschen som jobbar eller vill jobba med återbruk och är nyfikna på hur det kan gå till i praktiken – för om vi ska komma framåt så måste vi våga dela med oss. Ladda ner återbruksguiden via QR-koden till vänster. GLAS 4.2022 23 Foto: Emil Fagerlind Foto: Karl Warrol