Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Benny Nyström: "Jag tränar äldre i fall
teknik"
Vårdguiden Säsong för återhämtning
Vårdguiden Tema Beroende
Vårdguiden Annika spelade bort en miljon på nätkas
ino
Vårdguiden Harry kunde inte slsuta titta på nätpor
r
Vårdguiden Robert blev läkemedelsberoende
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Artros
Symtomen kommer ofta smygande Artros är den vanli
gaste ledsjukdomen i Sverige. Stelhet, minskad rörlighet och smärta är vanliga symtom. Artros kan utvecklas i alla kroppens leder, men vanligast är i fingerleder, knäleder, höftleder och ryggens småleder. Sjukdomen påverkar bland annat ledbrosket. Brosk är en vävnad som ger stadga och gör att skelettets ben lätt kan glida mot varandra. – Vid artros bryts ledbrosket ner snabbare än vad det byggs upp, vilket gör det tunnare och ojämnare. Det kan ta lång tid innan förändringarna syns på röntgen. Därför är symtomen – hur det känns – viktigare än om det syns på bild, säger Leif Dahlberg, professor i ortopedi vid Lunds universitet. Besvären kommer ofta smygande men kan också komma plötsligt, till exempel om man trampar snett eller överanstränger sig. Stelhet, svårigheter att komma i rörelse, rörelsesmärta och belastningssmärta är vanligt. Leden kan kännas instabil eller bli inflammerad, vilket gör att den blir svullen och varm. Leden kan knäppa och knaka eller kännas som att den hakar upp sig. När fingrarnas ytterleder påverkas blir de stela, knotiga och ömma. Ibland kan det göra ont även när du vilar. Vid svår artros kan ledbrosket ha försvunnit nästan helt. Även skelettet intill kan förändras. Artros är vanligare ju äldre vi blir, men sjukdomen kan debutera redan i 20–30årsåldern. Var fjärde person över 45 år har artros i någon form. – Egentligen är det inte åldern i sig, utan hur länge du har exponerats för olika riskfaktorer som inverkar. Vanliga riskfaktorer är ogynnsam belastning, övervikt, muskelsvaghet och ledskada, till exempel benbrott och meniskskada. Har du en nära släkting som har artros har du ökad risk att få sjukdomen. Det finns ingen behandling som botar artros, men symtomen kan minska och utvecklingen i viss mån bromsas. Träning är basen i behandlingen, både för att öka rörligheten och bygga upp muskelstyrka för att på så sätt avlasta leden. Att gå ner i vikt för den som har övervikt är också bra. Ibland kan du behöva läkemedel mot smärtan och inflammationen. Är du stel eller har svårt att röra dig kan du behöva avlastande hjälpmedel, till exempel käpp, eller anpassa ditt sätt att arbeta och sköta vardagssysslorna. Artros kallades tidigare ledförslitning, men begreppet används inte längre eftersom det ger fel signaler. – Om en person hör att artros är en förslitning är det lätt att bli nedstämd och sätta sig ner för att inte slita ut sig. Men det är precis tvärtom, leden mår bra av att röra på sig. Då vänds den negativa nedbrytningen och kvaliteten på det kvarvarande brosket förbättras, säger Leif Dahlberg. Att träna rätt, med lagom belastning, är viktigt. Kontakta en vårdcentral eller en fysioterapeut/ sjukgymnast direkt för att få råd och tips på övningar. Det kan vara stavgång, cykling eller att öva sig på att gå upp och nedför trappsteg. På många håll i landet finns artros skolor där en fysioterapeut ger information om sjukdomen och hjälp att komma igång med lämplig träning. Remiss behövs inte. Att träna är viktigt, även om det gör ont. – En viss smärta är inte skadlig för leden, men det finns gränser. Om du skattar din smärta på en skala från noll till tio där tio är max, ska träningen som mest ligga på fem. Smärtan ska klinga av och inte öka nästa dag. På sikt ska trän ingen få smärtan att minska eller kanske helt försvinna. Ibland är besvären så stora och livskvaliteten så försämrad att en operation blir aktuell. Då krävs ytterligare undersökningar hos en ortoped. – Den vanligaste och mest framgångsrika operationen är att ersätta leden med en protes. Ungefär 20 procent av alla personer med besvärande symtom genomgår en protesoperation. En operation är alltid det sista alternativet, när ingen annan behandling hjälper, säger Leif Dahlberg. + Sök vård Har du besvär som du tror kan bero på artros är det bra att inte vänta för länge. Kontakta en vårdcentral eller en fysioterapeut direkt. Fråga var närmaste artrosskola finns. Det finns även digitala artrosskolor.
Vårdguiden Sommar och sår
Vårdguiden Förlossningsskador
Vårdguiden Käksmärta - bit inte ihop!
Vårdguiden Trygga framtiden med en fullmakt
Vårdguiden Aktuellt i vården