Svensk Vattenkraft 1
Svenskt centrum för hållbar vattenkraft – FoU-dag
ar Umeå universitet Vad händer inom den svenska vattenkraftforskningen och hur får vi ut kunskap och resultat på bästa sätt? Det var frågan för forsknings- och utvecklingsdagarna som Svenskt centrum för hållbar vattenkraft denna gång arrangerade i Umeå den 23 och 24 april. Centret inledde sin verksamhet efter sommaren 2022 och är en fortsättning och vidareutveckling av Svenskt vattenkraftcentrum, en satsning som startade redan 2006. Inledningsvis samlades för en paneldebatt med centrets vetenskapliga rådgivande grupp. Professorer från Italien, Schweiz och Nederländerna samt Ambra Sannino som är forskningschef vid Vattenfall. Det poängterades att många dammar har flera syften och dricksvattenförsörjning är ett sådant. Utmaningen som Sverige har med NAP delas av andra länder där processen lägger hämsko på åtgärder i befintliga vattenkraftverk. Och arbetet med miljöförbättringar stannar upp genom att juridiken hamnar i fokus snarare än förbättringar ute i verkligheten. Vattenkraft och ekologiska förbättringar kan gå hand i hand där vattenkraften är de enda verksamheter som vill behålla vattnet i vattendragen medan de andra vill sprida och ta bort vatten från vattendragen. Centrets chef Staffan Lundström och Frida Niemi, båda från Luleå tekniska universitet, pratade om digitala tvillingar av vattenförekomster med så kallade sandlådor – ett interaktivt verktyg – för experimenterande. Kunskap, mätningar och modeller för att bestämma ekologisk påverkan ingår i sandlådan. Bredforsen och en del av Luleälven hade studerats särskilt vad gäller risken för att biflöden förlorar ekologisk konnektivitet genom för låg vattennivå i huvudflödet. Nästa presentation handlade om tillståndsövervakning av kaplanturbiner där ett exempel var hur data över ökad friktion för skovelbladens vridning i kaplanturbiner. Genom att mäta hur mycket 26 SVENSK VATTENKRAFT #2 2024 tryck som hydraulsystemet behöver använda för att utföra manövreringen kan tillståndet bestämmas. Andreas Frid från Statkraft berättade om hur i första hand småskalig vattenkraft kan använda datamoln för att spara data från kraftverken och hur den informationen kan användas för att förbättra driften och minska underhållskostnaderna. Dagens system är mycket komplexa och spretiga. Projektet syftar till digitalisering av drift och underhåll genom en molnlösning. Ett viktigt syfte är att minska kostnaderna genom att skicka upp informationen till molnet och analysera den med gemensamma programverktyg. Kameror är väldigt viktiga liksom trender. Systemet som kallas Smartplant 2.0 kontaktar personal automatiskt när det behövs. Produktionsoptimering och fjärrstyrda robotar och AI ligger i planerna. Maria Bartch från Svenska kraftnät pratade om dammsäkerhet och forskning relaterad till ändrat väder. Risker med snabb avsmältning av snö kombinerat med regn är särskilt viktigt att beakta. Emma Wikner från Statkraft poängteUrban Lundin från Uppsala universitet pratade om flexibilitet och utmaningen att klara det med samtidiga krav på påverkan på den lokala vattenmiljön. Vattenkraften är en av många källor till flexibilitet rade att låga temperaturer inte sällan sammanfaller med höga flöden i södra Sverige. Vilket ökar risken för iskravning och utmaningar med fastfrusna luckor. En extra utskovslucka kan behövas som säkerhet. Mer underhåll behövs genom klimatförändringarna genom ökat arbete med is under vintern och mer omfattande vegetationsbekämpning. Den andra dagen inleddes med frågan om kompetensförsörjning. Vattenkraftens framtidsprogram är ett nytt initiativ från branschen och ett par större konsultföretag. Programmet har som mål att öka rekryteringsbasen för vattenkraftbranschen genom att bidra till grundutbildningsstöd, seniorforskarstöd, samt ökad studentkontakt. Vattenkraftens framtidsprograms ska bidra till att säkra vattenkraftbranschens kompetensförsörjning. Även initiativ till barn ingår för att tidigt väcka intresse för vattenkraftbranschen.