Svensk Vattenkraft 1
Vattenkraftens Vänner Maria Nitare från fiske- oc
h naturvårdsenheten vid Länsstyrelsen Skåne beskrev Vramsåns stora naturvärden och att det är nödvändigt med såväl vattendomar för att kunna göra balanserade helhetsbedömmningar och att rensa ån från vandringshinder. De två gamla dammägarna Bertil Trobro ((t.v) och roger Nilsson (t.h.) beskrev kraven som de ställs inför som orealistiska och länsstyrelsens handläggning som upprörande. Foto Jan af Geijerstam. Den 14 – 15 oktober 2015 anordnade Svenska Industriminnesföreningen en konferens på Regionmuseet i Kristianstad kallad ”Industrisamhällets landskap - kulturarv, miljö och hållbarhet”. Två verksamheter i Kristianstadstrakten nämligen Vramsån och dess vattenverksamheter samt gasverket i Kristianstad var utgångspunkt för konferensen. Ett av inslagen var besök vid de båda närbelägna Trobro och Bäcklunda kvarnar, båda omställda till elproduktion från tidigare kvarnverksamhet. Vid exkursionen deltog också Länsstyrelsens vattenhandläggare i våra då pågående tillståndsärenden ang. elproduktion m.m. Som vanligt kunde denna myndighetsperson inte avhålla sig från att överdriva påhittade skador som de numera elproducerande kvarnarna åstadkom på vattenmiljön. Detta trots att sådana skador aldrig tidigare påvisats under de 300 – 500 åren som kvarnverksamheten pågått. Ingenting nämndes om förnybar ren el eller andra samhällsnyttor som verksamheten bistår med. I bussen under återresan till Kristianstad hörde jag Jan Odby tala om att den nybildade föreningen Vattenkraftens Vänner uppmärksammats i rikspressen. Jag var vid den tidpunkten inte involverad i föreningen. Som föreningens ordförande låter jag Jan Odby själv beskriva föreningens tillkomst och dess syfte; Vattenkraftens Vänner Föreningen bildades under hösten 2015, efter initiativ av Gunvor Axelsson ordf. 28 SVENSK VATTENKRAFT #2 2024 SVAF, som en Lobbying förening. Fick en flygande start, då många medlemmar i SVAF efterfrågat en mer aktiv syn på medias och Älvräddarnas inställning till småskalig vattenkraft. Vramsåns Vänner hade bildats två år tidigare och visat att ideellt arbete med opinionsbildning fungerade. Nyckelpersoner från Vramsåns Vänner tog plats även i den nya nationella föreningen. Efter registrering och strategiutformning kom en hemsida till stånd där tyngdpunkten låg på information och lägesbeskrivning. SVAF och SERO medlemstidningar uppmärksammade bildandet av den nya föreningen. När releaser skulle sändas till rikspressen inträffade en av de största humanitära kriserna i modern svensk historia, flyktingkrisen. Vi beslutade att ligga lågt då tidpunkten inte kändes rätt. Fokus blev istället möten med organisationer som hembygdsföreningar, LRF, Leaderorganisationer, byalag, kulturföreningar och lokala politiker. Sociala medier är viktiga i de här sammanhangen. Vi valde dock att samarbeta med gruppen ”Bevara kvarndammarna” som startat lite tidigare och befann sig i närområdet och dessutom var medlem av Vramsåns Vänner. SVAF 's ledning och hela föreningen upplevde nu en turbulent tid. Några i SVAF's styrelse menade att vår förening kunde kannibalisera på deras verksamhet. Samtidigt pågick känsliga förhandlingar med regering och berörda myndigheter. Vi fick rådet att ligga lågt. Vi fortsatte dock vårt arbete med att skriva debattartiklar och efter en trög start lyckades vi att få ett tjugotal artiklar publicerade i lokalpressen. Facebook gruppen ”Bevara Kvarndammarna” ökade i antal och fick en uppföljare i Bevara Silverforsens Kraftstation. De båda grupperna har nu ett nära samarbete. Vid vårt årsmöte våren 2017 beslöts att sätta fart, och med full kraft göra allt för att klargöra de orättfärdiga förhållanden som fortfarande gäller. Vi närmade oss valår vilket gör politiker och opinionsbildare extra påverkbara. Nu hade även fler följt i våra spår. Lokala aktionsgrupper, Facebookgrupper, stödgrupper för bevarandet av de småskaliga vattenkraftverken och dess dämmen hade bildats. Bollen var nu i rullning. En strategisk framtidsplan för föreningens agerande växer nu fram; § ”All business is local ” inte minst i miljöfrågor där exemplen på felaktiga beslut, och konsekvenserna av dessa, är möjliga påvisa på ett mer handfast sätt. Därför kommer vi att fortsätta jobba lokalt, men även samarbeta med de andra aktörerna, runt om i landet, som vill bevara de småskaliga kraftverken och dammarna. § Trots ihärdiga försök att få in debattartiklar i rikspressen så har resultatet varit ganska magert. Vi beslutade därför att skicka adresserade brev till samtliga