Svensk Vattenkraft 1
Man skulle kunna använt sig av den egna undersökn
ing i Kävlingeån och en från danska Gudenå, som båda visar på små anläggningars skonsamhet mot fisk. Det hade gett en sanningsenlig bild om fiskmortaliteten i Vramsåns små kraftverk med överfallsdämmen. Lst. talar ofta och gärna om att enlig MB 11:8 måste verksamhetsägarna för dyra pengar bygga anordningar för fiskens skydd. Man talar däremot aldrig om att nämnda lag avslutas på följande vis; ”Om nyttan av en ifrågasatt anordning eller ett villkor inte skäligen kan anses motsvara den kostnad som verksamhetsutövaren därigenom skulle förorsakas, kan verksamhetsutövaren befrias från en sådan skyldighet” I hur många fall har det styrkts att nyttan överstigit kostnaderna? Ägande- och brukanderätt Normalt skyddas ägande och brukande av egendom av svenska grundlagen och europakonventionen gentemot myndighetsövergrepp. Genom direkta lögnaktigheter om fiskdöd har Länsstyrelsen funnit skäl till miljöbrott som åsidosätter dessa grundläggande lagar. De har därmed kunnat tvinga verksamhetsutövare till ett dyrbart ansökningsförfarande. Brist på hänsynstagande av MSB:s kartering. MSB har gjort en översvämningskartering utmed Helgeå till skydd för Kristianstad. I de framtagna beräkningarna ingår avbördningsförmågan hos dämmen i Vramsån. Länsstyrelsen, som har det övergripande ansvaret för översvämningar, har försvagat karteringen genom att se till att ett av dämmena rivits. Man planerar att fortsätta utrivningar i ån, till men för kristianstadsbornas säkerhet. Hur fungerar det tvärsektoriella samarbetet inom länets högsta myndighet? I häftet beskrivs två utrivningar av dämmen i Skåne. I Kägleån revs 2015 dämmet vid Stendalsmöllan och i Vramsån revs 2018 dämmet vid Skettilljunga kvarn. Utrivningen vid Stendalsmöllan omgavs inte av några försiktighetsåtgärder, utan revs en eftermiddag i slutet av september, efter en regnrik sommar. Det fick till följd att det frisläppta vattnet spolade med sig 100-tals ton sediment från dammen, som nerströms täckte åbottnen med ett flera centimeter tjockt lager. Kvarndammen närmast nerströms, som då användes till bad, sedimentfylldes. Två brunnar uppströms sinade. Utrivningen föregicks inte av någon MKB och inga grannar underrättades. Inte heller har någon undersökning av åtgärdens konsekvenser genomförts. När det gäller utrivningen Vramsån genomfördes den torrsommaren 2018. Man hade nu tagit lärdom av misstaget vid Stendalsmöllan och rev dämmet etappvis och lade dessutom ut länsar som fångade upp frisläppt sediment. På så vis kunde arbetet krönas med liten påverkan på dammbottnen. En framgång som varade till kommande vinters högvatten då inte endast dammen utan även åbottnen uppströms spolades ren från sediment. Det låg i stora sjok nerströms dammen på våren. Före åtgärden hade flera stormusslor samlats in för att återplaceras efter arbetets slut. Det visade sig att vattenståndet då var så lågt att det inte gick att sätta tillbaka musslorna, utan att de blivit föda för kråkfåglar. I den nu sedimentfria bottnen kunde inte heller ålen övervintra längre. Det enda åtgärden åstadkommit är förstörda ål- och musselhabitat. Denna utrivning föregicks av en MKB, men inte heller här har någon uppföljning av konsekvenserna gjorts. Det verkar på mig som att utrivningarna för länsstyrelserna utgör ett självändamål, där miljöskador och skador på andras egendom inte har någon betydelse. Man är i vart fall inte intresserad av att analysera resultatet av de genomförda åtgärderna. Senaste vykortskampanjen. Sommaren 2023 ansåg vi oss mogna för en vykortsupplaga. Som vanligt skulle kortet innehålla information om de små verkens rena elprodukt, som konsumerades i närområdet utan transportförluster. Tack vare denna produktion ges möjlighet och intresse att underhålla kulturhistoriskt värdefulla anläggningar. Den biologiska mångfald som under århundrades förlopp etablerats i dammarna är också en viktig information. Dammarnas andra samhällsnyttor, som minskad översvämnings- och uttorkningsrisker tas också upp. Egenskaper som blir allt viktigare i ett förändrat klimat. Vykorten hann väl knappast nå adressaterna förrän de sista meningarna ovan besannades. I nordöstra Skåne föll mycket riklig nederbörd i form av regn (Ugerups mölla 65 mm på ett dygn) på marker som redan var vattenfyllda. Det fick till följd att vattennivåerna i Vramsån steg till nivåer som ingen tidigare upplevt. Vid Ugerups Mölla ca 25 cm högre än tidigare toppnotering under de 55 åren vi bott där. I samhället ca 3 km nerströms (Gärds Köpinge) nådde vattennivån socknens kyrkogård och källare vattenfylldes. Det kunde dock varit mycket, mycket värre om inte femton dämmen uppströms bromsat upp det framrusande vattnen från över hundra meters fallhöjd. Hundratusentals m3 vattnet pressades upp på marker där de inte gjorde någon skada, och bildade flera km2 våtmarker. Det mesta av vattnet nådde aldrig byn utan sjönk ner i jordlagren och bildade nytt grundvatten. Respons på utskicken Jan Odby har redan berättat om Stefan Lövens positiva reaktion på vårt första vykortsskick. Jag vill också ta med EU-parlamentarikern Christofer Fjellners kommentar till senaste utskicket. "Tack för brevet! Vill bara i all enkelhet hälsa er att jag håller med er fullständigt. Har på olika sätt engagerat mig i er sak i olika sammanhang, såväl som ledamot i EU-parlamentet som i utformandet av moderat miljö- och energipolitik. Och jag kommer fortsätta att kämpa för er sak! Allt gott, Christofer Fjellner” Jag tycker att de båda uttalanden tyder på att Vattenkraftens Vänner funnit en informationsväg till beslutsfattare väl värd att fortsätta. Felleverans. Inför kampanjen begärde vi en prisuppgift från tryckeriet om 300 visavi 500 ex SVENSK VATTENKRAFT #2 2024 31