Svensk Vattenkraft 1
NVE (Norges Vassdrags- og Energidirektorat). Dess
as planerade produktion motsvarar 1,1 TWh. 40% av dem är byggklara. Det största hindret är nätproblematik. Efter koncession har man 5 år på sig att bygga. Ibland kan man få 5 års förlängning. 55 koncessionsansökningar, motsvarande 500 GWh, köar för handläggning, som man tycker tar orimligt lång tid. Om man har väntat i 6 år får man söka på nytt. Stig Östebröt, Captiva AS, presenterade småkraftproduktionens tal. De är med och driver 514 småkraftverk (upp till 10 MW). Dessa producerade 3,3 TWh under 2023, vilket var mindre än budgeterat 4,2 TWh. Lars-Ove Skorpen, Pareto Power and Renewables, konstaterade att investeringsintresset för förnyelsebar energi är något mindre nu. Efter år 2020 har vindkraftutbyggnaden minskat till praktiskt taget noll. Detta kommer av en s.k. grundränteskatt på 40% som infördes av staten. Den betecknas som ogenomtänkt och avhåller först och främst norska investerare, men även utländska som annars brukar nöja sig med lägre lönsamhet. Produktionskostnaden för havsbaserad vindkraft förväntas hamna över 1 NOK per kWh. Solel ökar snabbt, men är ännu så länge på hustaken. Storskalig produktion av solel kräver stora markområden, vilket kan vara kontroversiellt. Åslaug Haga, Förnybar Norge, konstaterar att fossil energi som idag motsvarar 57% av energiproduktionen skall ersättas med förnyelsebara alternativ före 2050. Hon ser att det är en ultimat utmaning som endast kan lösas med intensivt samarbete mellan alla krafter inom produktion och konsumtion. Både naturen runt omkring oss och det globala klimatet måste skyddas. Bred politisk kompromiss i Stortinget krävs för att nå målen. Under tisdagen hälsade Lars Emil Berge som är styrelseordförande i Småkraftforeninga välkommen och särskilt till statssekreteraren Elisabeth Sæther i Olje- och energidepartementet. Han underströk att små vattenkraftverk använder mycket lite mark per energienhet och kompletterar andra förnybara kraftslag som vind- och solel. Småkraft är en del av lösningen för klimatkrisen. Markägarens fallrätt sträcker sig 750 år bakåt i tiden under Magnus Lagabøtes landslag, framhöll Lars Emil Berge. Statssekreteraren Elisabeth Sæther berömde småkraftbranschen som varit duktig på att bygga ut ny elproduktion och menade att vi inte kan säga nej till mer förnybar elproduktion. Det är viktigt. Havsvind är ute på anbud på norsk sockel. Jämfört med havsvind så är småkraft betydligt billigare att få utbyggd (havsvind kostar över en krona per kilowattimme). Det måste till snabbare koncessionsbehandling och där gav statssekreteraren småkraftföreningens daglig leder Knut Olav Tveit rätt. Regeringen har också ökat resurserna till NVE, för att snabba på koncessionsbehandlingarna. En dialog mellan politiker följde och det handlade mycket om behovet av snabbare och enklare hantering av koncessionsansökningar. Bilden är att det trots mer resurser till NVE tar längre tid att få besked om koncessions för ny småskalig vattenkraft. En kraftverksbyggare beskrev att han väntat fem år på koncession och befarar att han får pension före koncession. Frågan till panelen blev om det skulle sättas en längsta tid för myndighetens handläggning. Tillgång till elnätet är en begränsning. Det finns tio kraftverk som inte kan köra igång för att nätet inte räcker till. Politikerna var överens om att elnätet behöver förstärkas. Regeringen har en handlingsplan för snabbare nätutbyggnad. Hur ska vi hantera både naturkrisen och klimatkrisen var en fråga till panelen. Lokalpolitikerna är viktiga när frågan ska upp i häradsstyret och fylkestyret för avgörande. En tanke som fördes fram var att många nya småskaliga kraftverk kan vara att föredra framför en vindkraftsanläggning som kräver bygge av nya kraftledningar. Huvuduppgiften nu för NVE är att få fart på behandlingen av ansökningarna. Ove Trellevik ifrågasatte om det var rimligt att tillåta annat intrång som exploatering för fritidshus och köpcentrum medan vattenkraften får vänta på tillstånd – när den behövs för att leverera förnybar el. Morten Watle från GreenH berättade om möjligheter med vätgas som produceras med vattenkraft. Biprodukterna syrgas och värme är viktiga för lönsamheten. Det är dyrt att transportera vätgas varför det är en fördel att kunna framställa vätgasen nära användaren. Kamilla Wergeland från Småkraft AS berättade om ett projekt för att öka produktionen från kraftverken. Tillrinningen har ökat med 17 procent från 1960-talet. En fråga är om det går att använda den ökande tillrinningen med kraftverken. En slutsats är att med större slukförmåga hade elproduktionen kunnat öka mer än vad som blivit fallet. Magasin hjälper också att öka elproduktionen när tillrinningen till kraftverken ökar. Terje Engvik, Småkraftforeninga, demonstrerade Kraftlosen, ett molnbaserat Internkontrollsystem för kraftverk som är speciellt framtaget av föreningen i samarbete med en mjukvaruleverantör. Kraftlosen, som kostar från 8500 kr, används f.n. av 85 aktörer. Det finns en mappstruktur med gällande lagar och vägledningar överst. Sedan kommer det mappar för avvikelsehantering, myndighetskontakter, tillstånd, underhållsarbete m.m. Dessutom finns det mappar som man själv kan utnyttja för egna ändamål. Kraftlosen ger ett bra administrativt stöd för den enskilde kraftverksägaren/skötaren. Arild Fossöy, från Skattestaten, seniorskattejurist från den norska skattemyndigheten, Skattestaten, berättade om en ny skattedeklaration. Skattestaten behöver uppgifter för att fastställa underlag till myndigheten för egendomsskatten. NVE har gjort en komplett lista på vattenkraftverk i Norge som skattemyndigheten använder som underlag för uppbörd av egendomsskatt. Nytt är att fördelning ett skatter för intäkter, förmögenhet och egendom fördelas ut på flera delägare till kraftverk och inte bara till en ägare som tidigare. SVENSK VATTENKRAFT #2 2024 33