Säkerhetsinstallatören 1
KRÖNIKA | MARKUS LAHTINEN Markus Lahtinen: ”Behov
et av personlig integritet är inte en naturlag som uppstått ur tomma intet” FÖRUTOM MINA SNART TJUGO ÅR som universitetslärare har jag de senaste fem åren engagerat mig i den allmänna debatten om kamerabevakning. Mitt perspektiv har framför allt handlat om att sammanfatta forskningen kring kamerabevakningens verkningsgrad, men också peka på tillkortakommanden och kunskapsluckor på området. Som en replik på de omtvistade forskningsresultaten kring kamerornas brottspreventiva effekt, har jag och min kollega lyft fram andra nytto-dimensioner kring kamerabevakningen. Möjligheten att upptäcka och utreda brott är två sådana exempel på nyttor som inte i närheten fått lika mycket forskningsmässig uppmärksamhet. KRITIKEN MOT KAMERABEVAKNING har ofta utgått från ett integritetsvärnande perspektiv. Ofta nämns – med ett varnade finger – en tänkbar samhällsutveckling inspirerad av George Orwells dystopiska bok 1984. En allomstädes närvarande stat som övervakar allmänheten i minsta detalj är det ingen som önskar och perspektivet bör tas på allvar. MEN BORTOM GEORGE ORWELLS kritik mot den framväxande hårdhänthet som regimen i Sovjetunionen uppvisade mot sina medborgare på 1940-talet – som var bokens huvudsakliga adressat – är det värt att notera att den personliga integriteten även har en egen och mindre förtäljd historia som föregår 1984. Vårt behov till ett fredat privatliv växte fram parallellt med industrialismens framväxt. Generationsboende på få kvadratmeter MARKUS LAHTINEN Född: 10 oktober 1975. Familj: Fru. Gör: Säkerhetsforskare vid Lunds universitet. Bor: Malmö. Karriär: Kom in i säkerhetsbranschen via ett projekt angående digitaliseringen av var den förindustriella normen för flertalet och alla enskilda angelägenheter var allas angelägenhet. I och med urbanisering, tillväxt och ökat välstånd var det naturligt att den framväxande urbana medelklassen önskade förse sig med mer aristokratiska och samhällselitistiska levnadsförhållanden. Fler kvadratmeter och en önskan om att medvetet avskilja sig från mängden ter sig som en ganska naturlig utveckling. Rätten till privatliv kan något tillspetsat därmed sägas ha växt fram ur en form av livsstilsförbättring som en följd av förbättrade levnadsvillkor. ”I och med urbanisering, tillväxt och ökat välstånd var det naturligt att den framväxande medelklassen önskade förse sig med aristokratiskta och samhällselitistiska levnadsförhållanden” VI SKA INTE ÅTERVÄNDA till ett läge med minskad personlig integritet men det är viktigt att förstå hur den personliga integriteten växt fram, inte minst för hur den ska värderas idag. Behovet av personlig integritet är inte en naturlag som uppstått ur tomma intet. Rötterna avser framför allt hemmet och minbranschen. Arbetade då nära säkerhetsc e er för att analysera hur branschen sk llu e påverkas. h f Bör aj de 2015 intressera sig för kameraövervakning och har genom rfö t ett flertal o ip nionsundersökningar och andra forskningsuppdrag på ld k ddsföreningens ämnet. Sitter även i Stö s y rådgivande kommitté. Hobby: Nyheter, böcker, sport och resor. dre det offentliga rummet. Det är även möjligt att tolka in historien i resultaten från de opinionsundersökningar kring kamerabevakning som jag arbetat med de senaste åren: allmänheten är övervägande positiv till kamerabevakning på alla platser, samtidigt som det är möjligt att skönja en tendens att ju närmare hemmet kamerabevakningen kommer desto mer ökar behovet av personlig integritet. SAMHÄLLET SOM HUVUDMAN – och riskfaktor – för kamerabevakning är därmed en relativt ny företeelse. Trots att kombinationen av 1984 och kamerabevakning som kontrollverktyg i auktoritära och odemokratiska länder skapar en stark olustkänsla, har jag inte kunnat hitta några faktiska svenska exempel på konstaterade integritetsintrång som kan kopplas till samhällets kamerabevakning av allmänheten. Faktum är att den svenska allmänheten oroar sig mindre för samhällets kamerabevakning än både våra medmänniskors fotografering och ljudupptagningar av oss såväl som företagens datainsamling, något som jag tänkte återkomma i större detalj kring i nästa krönika. 34 SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2020