Omtanke 1
Kortnyheter Avhopp inom socialtjänsten i Nyköping
Flera personer inom socialtjänsten i Nyköping har sagt upp sig; chefen för missbruksvården samt ytterligare tre nyckelpersoner. Sörmlands Nyheter skriver att orsaken är interna samarbetsproblem och de senaste årens hårda besparingar. Källa: SN.se Få platser på BUP Sedan mitten av 90talet har antalet platser inom den slutna psykiatriska vården för barn minskat från 382 platser till bara 146 under 2011. Källa: SR.se Nytt LSS-boende i Norduppland Det privata vårdföretaget Grevegruppen Omvårdnad AB har fått tillstånd att öppna en gruppbostad i Örbyhus. De första boende väntas flytta in under våren. Källa: UNT.se Pengar till forskning om spelmissbruk Landstinget Västmanland och centrum för klinisk forskning i Västerås har fått nära fem miljoner i forskningsanslag från Svenska Spel till sin forskargrupp i Västerås. Källa: SR.se Nytt HVB i Norsjö Företaget LiBo care öppnar ett behandlingshem i byn Kvarnåsen i Norsjö kommun i Västerbotten. Källa: SR.se Socialstyrelsen utreder skottdrama Händelsen där en 21årig psykiskt sjuk skottskadade sin kontaktperson med flera skott under en skjutövning på en skjutbana, kommer nu att utredas av Socialstyrelsen i Umeå. 21åringen bodde på Sörgårdens HVB i Söråker, Timrå. Källa: SVT.se Kontroll av privata äldreboenden inte bra Revisorer har granskat privat drivna vård och omsorgsboende i tre stadsdelar: HässelbyVällingby, Norrmalm och EnskedeÅrstaVantör. De konstaterar att det brister i ledning och styrning från kommunstyrelsen. 52 www.ssil.se 2,7 miljoner känner sig ensamma Enligt en ny undersökning från Novus på uppdrag av Röda Korset har drygt 40 procent av Sveriges befolkning över 30 år känt sig ofrivilligt ensamma det senaste året. En av tre upplever att ensamhet är något som är skambelagt och två av tre har haft dåligt samvete över att de inte kontaktat någon i sin närhet som känt sig ensam. Röda Korset vill vara med och skapa ett samhälle där människor inte tvingas leva i ofrivillig ensamhet. Krav på utredning om barnglasögon Barnhjälpsorganisationen Majblommen får allt fler förfrågningar från föräldrar om bidrag till glasögonköp. Nu kräver Majblommen svar från Socialstyrelsen om hur myndigheten ser på synfel som funktionshinder hos barn i grundskoleåldern. Majblomman vill också att man utreder hur stort behovet är och hur det påverkar skolgången. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har barn rätt till hjälpmedel vid funktionsnedsättning, men landstingen står inte för kostnaden för glasögon. De ger endast ett mindre bidrag eller inget alls. Optikkedjan Smarteyes har reagerat på Majblommans senaste rapport och meddelar i ett pressmeddelande att de från och med 5 mars skänkar glas-ögon till alla barn 0-8 år som på recept från landstingets ögonläkare bedöms behöva glasögon. – Det är fruktansvärt. Tandvård betalar landstingen men glasögon får många familjer själva stå för. Kan inte barnen se ordentligt kan de varken leka eller lära sig att läsa och skriva. Därför vill vi på Smarteyes hjälpa dessa familjer med det som vi är bra på, glasögon, säger Fredrik Wistrand, vd på Smarteyes. Palliativ vård ställer komplexa krav En ny studie från Karolinska Institutet och Umeå universitet visar att icke-farmakologisk vård i livets slutskede, så kalllad palliativ vård, inte alls är så basal som man kan tro – utan istället bygger på komplexa beslut från personalens sida som väver samman fysiska, psykosociala och existentiella dimensioner till en fungerande helhet. Särskilt viktigt i den palliativa vården är en trygg och behaglig miljö, kroppsvård och beröring av en annan människa samt ritualer kring döden, konstaterar forskarna. – Den icke-farmakologiska vården nära döden handlar förvisso om att tillgodose grundläggande mänskliga behov. Men i vår studie fann vi att arbetet med att tillgodose dessa behov innebär så väldigt mycket mer än det man kanske föreställer sig utifrån. För att utveckla den palliativa vården ytterligare är det nödvändigt att få mer kunskap om och tydliggöra nyanser i den här typen av daglig vård, säger Olav Lindqvist, forskare vid Medical Management Center vid Karolinska Institutet. Studien, som publicerats i PLoS Medicine, ingår som en del i ett nyligen avslutat treårig internationellt projekt, OPCARE9, som finansierades genom EUs sjunde ramprogram. Syftet med det aktuella delprojektet var att identifiera variationen av icke-farmakologiska vårdaktiviteter som utförs i specialiserad palliativ vård. Den fråga som forskarna ställde sig var: Vad gör egentligen vårdpersonalen under de sista dagarna i en patients liv vid sidan av att administrera läkemedel? – Vårdgivarna beskrev olika former av kommunikation med patienter och anhöriga, alltifrån rådgivning till kommunikation genom den icke-verbala, fysisk kontakt. Ritualer kring döende och död var inte bara andliga eller religiösa utan även mer subtilt existentiella, juridiska och professionella ritualer kunde urskiljas. Ett område som det hittills forskats mycket lite på är sensoriska aspekter av vårdmiljön, både i hemmet och på vårdinstitutionen, säger Olav Lindqvist. Studien visar också att den icke-farmakologiska palliativa vården bygger på en rad komplexa och sofistikerade ställningstaganden från vårdgivarens sida. Beslut behöver inte bara fattas om vad som ska göras och eller att avstå från att göras, utan också när, hur, varför och i förhållande till vem. Detta skiljer sig från den gängse bilden av vård i livets slutskede som ”basal”.