Omtanke 1
MOTIVERANDE SAMTAL Så kan du öka motivationen til
l förändring Vi vill så gärna hjälpa. Ibland kan det göra att vi blir för ivriga och inte riktigt lyssnar. Om vi går på för hårt så kan personen hamna i försvarsställning och inte vilja prata alls. Med hjälp av rätt samtalsteknik kan vi istället öka motivationen hos klienten. Liria Ortiz utbildar och handleder i Motiverande samtal, MI. TEXT: JENNY FORS FOTO: MODEL HOUSE Motiverande samtal, MI, kan ha god effekt på ungdomar med psykisk ohälsa och substansbruk. – De mår ju bättre när de röker cannabis, så därför har de svårt att hitta motivation att sluta, säger Liria Ortiz, leg. psykolog och psykoterapeut. Hon talade om MI på ett webinarium som Krica arrangerade den 18 mars. – Hos de här ungdomarna med samsjuklighet är det också vanligt med Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF. Då kan korttidsminnet vara påverkat, så de kan ha svårt att komma ihåg saker och de kan också ha svårt med koncentrationen. Därför kan det hjälpa att använda sig av bildstöd i samtalet. Det finns gratis på bland annat bildstod.se. Det finns också bra kortfilmer som man kan titta på gemensamt och sedan prata om. – Fråga om det är okej att du använder dig av bilder för att underlätta för er båda. Ni som har talang att rita kan göra det i stället. Det finns saker som kan underlätta för personen att känna trygghet och minska stress. – Beskriv varför ni ska träffas, vad ni ska göra, när, vart och hur länge och vad som händer sedan. Där kan du också visa bilder för att vara tydlig. EN DEL KAN ha svårt att förstå vissa abstrakta ord eller ord som kan ha olika betydelse för olika personer, som vänskap, ensamhet, gemenskap. – Försök att konkretisera och förklara. Träna med en kollega! Vad innebär sysselsättning och daglig verksamhet? Och säg inte bara Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Förklara vad de gör och varför personen ska gå dit. Många som kommer från andra länder kanske inte har den funktionen i sitt hemland eller så har de svårt att förstå språket. En person kan säga att de vill ha bättre självkänsla eller inte känna oro, men vad innebär det? – För att konkretisera kan du fråga ”Vad vill du göra mer av när du får bättre självkänsla?” och ”Vad vill du känna istället för oro?”. Det kan vara svårt att prata om känslor. Det man känner, gör och tänker kan vara svårt att skilja på för en del. Information i dialog är en metod att konkretisera abstrakta ord. Då kan man först fråga/utforska, till exempel ”Vad vet du om hur man skaffar kompisar?” Sedan tillföra information: ”Är det okej om jag berättar hur andra har gjort?” Och sedan fråga/utforska: ”Vad skulle passa dig att göra?”. – När det gäller olika diagnoser och samsjuklighet kan du fråga hur diagnosen påverkar personens vardag. Vad är annorlunda när du brukar substanser? Vilka svårigheter har du? Vad fungerar? Vad behöver göras? www.ssil.se | 39